2019-09-27: Särdrag präglar gärningsmän bakom dödligt partnervåld

Forskning visar att de som dödar sin livspartner bär på egenskaper och har en bakgrund som särskiljer dem från gärningspersoner bakom övrigt dödligt våld. En studie av doktoranden Shilan Caman är något viktigt på spåren.

Shilan Caman

Säkerheten på den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm är av modernt snitt. Högt sittande blankmörka kameralinser är riktade mot samlingsutrymmen, korridorer och entréer. I receptionen måste besökare lämna ifrån sig kameror och mobiltelefoner.

Doktorand Shilan Caman är jetlagad efter sin återkomst från en konferensresa till New York. Men det märks inte då hon leder vägen från receptionen mot den del av byggnaden där hon och hennes kollegor arbetar. Hon slår sig ner vid långbordet i ett mötesrum. Samlat men engagerat, berättar hon om sin tjänst som doktorand vid Karolinska institutet, centrum för psykiatriforskning, samt vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

Shilans forskning är inriktad mot att bättre förstå våldsamma gärningspersoners drivkrafter och motiv. I en studie, publicerad i maj år 2016 i tidskriften Psychology of violence, jämförs gärningspersoner som har dödat sin partner, med gärningspersoner som har dödat någon som inte är deras partner. Resultatet pekar på skillnader mellan de båda grupperna, samt på likheter mellan gärningspersonerna i respektive grupp.

- 85 procent av gärningspersonerna i gruppen med partnerrelaterat dödligt våld är män, men det finns fler tendenser som förenar dem. Närmare 40 procent av dödsfallen inträffar under en uppbrottsfas i relationen. Depression och ångeststörningar är återkommande drag hos gärningspersonerna, och var femte tar livet av sig i samband med gärningen, säger Shilan.

Inom forskningen betecknas företeelsen med gärningspersoner som har dödat sin partner som: Intimate partner homicide, förkortat IPH.

I Shilans studie med data från åren 2007 till 2009, ingår 46 gärningsmän skyldiga till IPH. Från samma period ingår 165 gärningsmän skyldiga till icke-IPH. Ouppklarade fall av dödligt våld ingår inte i studien.

- Gärningsmän skyldiga till IPH lever mer stabilt. De har ett stabilt boende i högre utsträckning än gärningsmän skyldiga till icke-IPH. De är också i betydligt lägre utsträckning arbetslösa vid tiden för gärningen, säger Shilan.

 Genomsnittsåldern för en person som begår IPH är 43 år. Gruppen icke-IPH har en betydligt lägre genomsnittsålder på 29 år.

Båda grupperna är överrepresenterade när det gäller rättsliga domar. Men IPH-gärningsmän som grupp är inte lika tungt kriminellt belastade som de i gruppen icke-IPH.

- 48 procent i gruppen IPH har aldrig tidigare dömts för brott. Bara drygt var fjärde är dömd för våldsbrott, och de med tidigare domar har färre antal sådana jämfört med den andra gruppen.

I gruppen IPH är det alltså inget ovanligt att slå in på en våldskriminell bana med ett mord. I den andra gruppen är majoriteten dömda för brott sedan tidigare, varav hälften har blivit dömda för våldsbrott innan gärningstillfället. Alkoholpåverkan vid tiden för gärningen är vanligt hos båda grupper, dock är det betydligt ovanligare med alkoholpåverkan i IPH-gruppen.

- Det tyder på att det är helt andra mekanismer bakom det partnerrelaterade dödliga våldet. De gärningsmännen går att identifiera som en subgrupp.

Att urskilja drivkrafter och bakgrund hos en grupp gärningspersoner är viktiga faktorer om en typ av brott ska kunna förebyggas.

- Majoriteten av de partnerrelaterade fallen där en man är gärningsperson sker inom hemmets fyra väggar, under substanspåverkan, i samband med en konflikt om separation och ofta med en kökskniv som vapen.

I Shilans forskning ingår fler studier och frågeställningar. Bland annat en studie där manliga och kvinnliga gärningspersoner av dödligt våld jämförs (nio kvinnor och 36 män). Kvinnliga gärningspersoner tenderar att vara betydligt mer psykosocialt belastade: majoriteten är arbetslösa, de har i högre utsträckning vårdats inom psykiatrin och fått missbruksdiagnos och personlighetsstörningsdiagnos. Dessutom indikerar resultaten på att de kvinnliga gärningspersonerna oftare har blivit utsatta för hot och våld av offret.

Shilan är nu gästdoktorand hos en forskargrupp på School of Criminology and Criminal Justice på Griffith University i Australien. Hösten 2017 ska hennes avhandling vara klar för disputation.

 ------------------------------------------


2016-08-16 Våldsfixering och stört tänkande vanligt vid vansinnesdåd

Den 22 juli dödades nio personer och drygt 20 skadades när en ensam gärningsman öppnade eld i ett shoppingcenter i München. Studier visar att gärningspersoner som utför masskjutningar ofta delar personlighetsdrag och social status.
-    Det handlar om socialt isolerade personer. Ensamvargar som upplever att de saknar tillhörighet. De har som regel stora problem med att förstå andra människor vilket leder till kommunikationssvårigheter. Ofta är de fixerade vid vapen, våld och död. I sitt stela och störda tänkande väljer de en våldsam lösning på sina problem, säger Marianne Kristiansson, överläkare och avdelningschef vid Rättsmedicinalverket.

Marianne KristianssonMarianne Kristianssons bakgrund inom rättspsykiatrin är lång och välgrundad, kvaliteter som speglas i hennes akademiska titlar: adjungerad professor och forskargruppledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet.

Marianne Kristiansson och beteendevetaren Maria Bauer, beskriver i sin bok, Hot och våld på jobbet, en kategori personer med stört psyke under rubriken: Den annorlunda tänkaren. Det handlar om en grupp som gärningspersoner bakom masskjutningar ofta passar in på.
-    De här personerna känner sig inte som en del av gemenskapen och kan därför vara ute efter att hämnas. Vissa av dem är väldigt deprimerade och har för avsikt att ta sitt liv, säger Marianne Kristiansson.

Enligt Kristiansson kan de finna kraft och ibland gemenskap på nätet. Där kan de också läsa om och inspireras av andra dåd.  
-    Det handlar om personer som inte förstår att en annan människa kan se saker på ett annat sätt. Det som gärningspersonen ofta vill säga är: Se på hur jag nu skipar jag rättvisa! Det är svårt att förstå det handlandet eftersom gärningspersonen har kränkts av någon helt annan och kanske för många år sedan.

Hon berättar om en amerikansk studie från år 2003 av 15 skolskjutningar (Leary et al. Teasing, rejection and violence: Case studies of the school shootings. Journal Aggressive Behaviour 2003;29:202-214). I 13 av 15 fall förelåg hos gärningspersonen en upplevd mobbing, social avvisning och i många fall även avvisande från kärleksintresse. I samma studie fann man att gärningspersonerna ofta närde en fixering vid våld, vapen och döden på internet. Vanligt var också psykiska störningar som sadism, depression och dålig impulskontroll.

Särdrag som kan prickas in på FBI:s checklista över 28 punkter som är tänkt att ringa in potentiella unga skolskyttar.

Vid masskjutningar av den typen som skedde i München och i Orlando, då 49 dödades och 53 skadade, med en tillsynes ensam gärningsperson, menar Marianne Kristiansson att det är svårt att upptäcka planerna innan dådet har skett.
-    När man efteråt pratar med anhöriga, kompisar och bekanta till gärningspersonen säger de ofta att denne var udda och lite konstig. Det kanske man inte säger öppet och slår larm om innan ett dåd har skett.

------------------------------------------


Rättspsykiatriska bedömningar i praktiken



Minibild på rapportenRättspsykiatriska bedömningar i praktiken
- vinjettstudie och uppföljning av över 2 000 fall

Som del i det kontinuerliga kvalitets- och utvecklingsarbetet som sker vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm har två kvalitetsstudier publicerats i en rapport. Rapporten heter Rättspsykiatriska bedömningar i praktiken – vinjettstudie och uppföljning av över 2000 fall (RMV-rapport 2013:1) och är författad av Joakim Sturup, Kristina Sygel och Marianne Kristiansson. Studierna består av en vinjettstudie och en kvalitetsuppföljning av alla rättspsykiatriska undersökningar under åren 2007 - 2011.

Resultaten tyder på hög överensstämmelse mellan enheter och utredare avseende kärngruppen av de som genomgår rättspsykiatrisk undersökning, de psykossjuka. Dock finns det en möjlighet till ökad överensstämmelse gällande andelen som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning i gruppen med autismspektrumstörning och personlighetsstörning. Det återfanns inget som tyder på att utredarnas kön, eller könssammansättningen i olika team, påverkar bedömningen av allvarlig psykisk störning.

Den fullständiga rapporten (RMV-rapport 2013:1) kan hämtas under Publikationer


Rapport om gärningsbeteende vid en rättspsykiatrisk undersökning



Minibild av rapporten RMV-rapport 2012:1 - Gärningsbeteende och allvarlig psykisk störning - gärningsanalys inom den utredande rättspsykiatrin

Medarbetare på den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm har inom ramen för det löpande kvalitetsarbetet kartlagt betydelsen av gärningsbeteende vid rättspsykiatrisk undersökning. Ur resultaten framgår att faktorer som kan anses vara viktiga vid APS-bedömningen är t ex kort avstånd till gärningsplatsen, nykterhet, typ av dag och efterbrottsbeteende. Den fullständiga rapporten kan hämtas här.


Samarbetsavtal med Multi Health Systems, Canada



RMV och MHS har slutit en överenskommelse om att RMV skall utveckla en svensk version av LS/CMI™ (Level of Service/Case Management Inventory), som är ett verktyg avsett för inventering och skattning av risk- och behovsfaktorer för kriminellt belastade vuxna och ungdomar i övre tonåren.

Verktyget är ett hjälpmedel för behandlingsplanering och Case Management. LS/CMI™ ansluter till LSI-R™ vars 54 items har omformats till 43 och kompletterats med 10 avsnitt som ger ytterligare underlag för Case Management.

En svensk version av LS/CMI™ beräknas att finnas tillgänglig under senare delen av 2012.

Ytterligare upplysningar: Pelle Granström, RMV:s ledningskansli 08-402 43 76.
Björn Fredriksson, rättspsykiatriska avdelningen i Huddinge 08-607 15 51

----------------------------------------------------------------


Rapport om livstidsdömda



 RMV-rapport 2010:2 - Livstidsdömda

Rapporten syftar till att öka kunskapen om riskfaktorer för återfall i brott och misskötsamhet under pågående verkställighet för gruppen livstidsdömda män. Studien är en kohortstudie av livstidsdömda under åren 1965-2007. Den syftar också till att utveckla och validera de verktyg som används för bedömning av dessa personers återfallsrisk.

Studien är ett samarbetsprojekt mellan Kriminalvården och Rättsmedicinalverket och har bedrivits vid Kriminalvårdens FoU-grupp i Stockholm i samverkan med Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet.

Rapporten är utgiven endast i pdf-format, 33 sidor. Klicka på länken för utskrift.

----------------------------------------------------------------------------


Rättspsykiatri - ändrade upptagningsområden



Ändrade upptagningsområden för läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och för rättspsykiatrisk
undersökning

 

Rättsmedicinalverket har på grund av en organisationsförändring beslutat att göra vissa ändringar i föreskrifterna (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och publiceras i Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) som finns att tillgå på Socialstyrelsens hemsida, http://www.socialstyrelsen.se/.

Enligt de nya reglerna har respektive undersökningsenhet följande upptagningsområde.

 

Undersökningsenhet Södra

 

Rättsmedicinalverket 
Rättspsykiatriska avdelningen 
Box 4024
422 04 HISINGS BACKA
Telefon: 031-55 96 00
Telefax: 031-55 49 61

Upptagningsområde:
Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Värmlands län

 

Undersökningsenhet Mellersta

 

Rättsmedicinalverket 
Rättspsykiatriska avdelningen  
Box 4044
141 04 HUDDINGE  
Telefon: 08-607 15 00  
Telefax: 08-711 71 41 

Upptagningsområde:
Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Gotlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län

 

Undersökningsenhet Norra

 

Rättspsykiatriska utredningsenheten  
Norrlands Universitetssjukhus  
901 85 UMEÅ  
Telefon: 090-785 00 00  
Telefax: 090-13 64 71

Upptagningsområde:
Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län



Uppdaterad: 2016-09-27

Skriv ut