Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Eric Lisper, Mikael Raidla och Marielle Ragnarsson, omvårdnadspersonal på rättspsykiatri Göteborg i skyddsutrustning under covid-19.
Eric Lisper, Mikael Raidla och Marielle Ragnarsson, omvårdnadspersonal på rättspsykiatri Göteborg i skyddsutrustning under covid-19.
mer

Att arbeta i skyddsutrustning under pandemin

2021-02-18

Pandemin har efter cirka ett år fortfarande greppet om tillvaron. På Rättsmedicinalverkets avdelningar för rättspsykiatri och rättsmedicin är arbetsdagarna inte som de var innan covid-19 började sprida sig. Kravet på skyddsutrustning försvårar arbetet och gör det ansträngande och tungt.

Eric Lisper, Marielle Ragnarsson och Mikael Raidla arbetar alla som omvårdnadspersonal på rättspsykiatrin i Göteborg. Sedan slutet av förra året sätter de på sig skyddsmask och visir innan de ger sig ut på vistelseavdelningen. På avdelningen bor och lever de häktade intagna som medverkar i en rättspsykiatrisk undersökning. Att personal bär skyddsutrustning påverkar både medarbetare och de intagna.

Eric: Vi har ansiktsmask och visir och är vi i kontakt med intagna med misstänkt covid-19, så har vi även handskar och förkläde.

Hur påverkar Skyddsutrustningen arbetsförmågan?

Eric: Vi gör långa pass här, upp emot 12,5 timmar. Med mask så blir man extra trött och får huvudvärk. Klart det påverkar. Man får dessutom skavsår av ansiktsmasken och visiret i både pannan och bakom öronen.
Marielle: Man blir tröttare och får huvudvärk eftersom visiret trycker mot huvudet. Men vi får ta korta pauser och gå ut och lätta på skydden när det är möjligt.

Vilka problem uppstår i interaktion med både berörda och kollegor när utrustningen är på?

Mikael: Intagna får svårare att läsa av oss.
Marielle: Det är ju svårare att läsa ansiktsuttryck på en person med mask. Många intagna hos oss mår inte så bra när de är här och nu är det dessutom svårare att prata med personalen när de inte kan läsa ansiktsuttryck och det mumlas lite bakom skydden vi har. Det blir inte lika bra kontakt, de intagna får inte samma förtroende för oss.
Eric: Vi tillämpar något som heter dynamisk säkerhet och det bygger på att vi hela tiden tänker på hur vi bemöter intagna så att vi jobbar preventivt mot hot och våld. Klart att arbetet påverkas av masken och visiret.
Marielle: Samtidigt vill jag påpeka att även om vi tar upp negativa aspekter betyder inte det att vi är negativa till att ha skydd. De intagna är anpassningsbara och de accepterar att vi har skyddsutrustning, det bara är så under en pandemi.

Ändras ditt eget beteende och eller arbete på något vis när du har skyddsutrustning?

Marielle: Man försöker vara tydligare i kontakten med intagna, särskilt när jag tycker mig se att vi förvirrar dem med mask och visir. Nu är man extra noga med att se till att man når fram till den man talar med.

Även på rättsmedicin behövs extra smittskydd

Christoffer Hansson Frumerie och Annika Lindberg på rättsmedicin i Linköping i skyddsutrustningen när det är covid-19.

Christoffer Hansson Frumerie och Annika Lindberg på rättsmedicin i Linköping i skyddsutrustningen när det är covid-19.

På den rättsmedicinska avdelningen har medarbetarna alltid skyddsutrustning och ännu mer så under pandemin.
Annika Lindberg och Christoffer Hansson Frumerie, arbetar båda som rättsmedicinska assistenter på den rättsmedicinska enheten i Linköping. Deras huvudsakliga arbetsuppgift är att assistera rättsläkare vid rättsmedicinska obduktioner.

Christoffer: Vi har alltid arbetskläder med förkläde, munskydd, glasögon eller visir, handskar med ärmskydd och skor med stålhätta, även när det inte är pandemi.

Även om avlidna covid-patienter inte som rutin kommer till rättsmedicin så betyder självklart en pandemi att personalen använder extra skyddsutrustning utöver den de alltid har.

Annika: Under pandemin har vi ett kraftigare munskydd på oss. I början av pandemin fram till sommaren var det ännu värre. Då hade vi, vad vi kallar för Sundströmsmasker, som är en slags friskluftsmask med gasmaskfilter. Till den masken bär man tilluftsanslutning som drivs av ett batteripack som sitter runt midjan. Då var det svårt att konversera för de susar ganska ordentligt i de maskerna. Tillsammans med bältet väger de dessutom fyra-fem kilo.

Först efter sommaren 2020 kom leverans med de masker som används nu, de som kallas N95 med klassningen FFP2.
Christoffer: N95 är en kraftigare typ av andningsmask än de som många har i kollektivtrafiken eller i mataffären.

När arbetar ni med N95-maskerna?

Annika: Hela arbetsdagen, det är bara under fika och lunch som vi inte är på obduktion och då tar av skyddsutrustningen.
Christoffer: Det blir nog 6-7 timmar om dagen som vi har den extra skyddsutrustningen mot smitta.

Hur påverkas den fysiska arbetsförmågan?

Annika: De andningsmasker vi har nu som vi fick efter sommaren medför ingen större förändring. Men de sitter hårt så man får märken i ansiktet och på andra delar av huvudet.
Christoffer: Det är dessutom ett motstånd när man andas in.