mer

Rättsmedicinalverkets forskning lockade norsk tv

2017-11-21

Isdalskvinnan är ett av Norges största kriminalmysterier. Vem var hon och varför dog hon? Norsk polis, norska statstelevisionen NRK och brittiska BBC kom till Stockholm eftersom Rättsmedicinalverket kan lägga nästa pusselbit i jakten på gåtans lösning.

Forskaren Kanar Alkass står lutad över en elektrisk såg på laboratoriet vid den rättsmedicinska enheten i Stockholm. Hon arbetar koncentrerat när hon sätter fast en av Isdalskvinnans tänder mot sågklingan.

– Vi behöver en tunn skiva av tanden för att sedan kunna ta bort pulpan. I pulpan finns blodkärl som annars kan kontaminera provet som vi skickar till labbet, förklarar Kanar Alkass.
Rättsmedicinalverket i Sverige är inkopplat i fallet med den döda och oidentifierade Isdalskvinnan. Det är bara här som norska polisen kan få svar på hur gammal Isdalskvinnan var när hon dog.

Se filmen där Norsk polis, NRK och BBC besökte Rättsmedicin i Stockholm

Kanar Alkass egen avhandling ”External and Intrinsic Signatures in Human Teeth to Assist Forensic Identification Work”, innehåller metoden som kan hjälpa utredningen framåt.
Kanar Alkass använder en variant på C14-metoden för att fastställa födelseår. Dessutom har hennes forskning resulterat i en metod för aspartat racemisering, med vilken en bedömning av ålder kan göras.

– Dödsåret är redan känt när det gäller Isdalskvinnan. Så i just det här fallet förstärker egentligen bara de båda metoderna varandra. Men ibland vet man inte dödsåret, det kan ju handla om ett skelett som har legat gömt under lång tid. Då är aspartat racemisering rätt metod att använda för att ta reda på dödsåret, säger Kanar Alkass.

Norsk tv och BBC kom till Rättsmedicinalverket

Den norska kriminalpolisen Kripos har åter öppnat vad som är ett av Norges mest kända och olösta kriminalfall, mysteriet med Isdalskvinnan. Med på resan mot gåtans lösning är den norska statstelevisionen NRK, som dokumenterar händelseförloppet.
Både Kripos och NRK kom till Stockholm i jakten på svaret på vem Isdalskvinnan var. Även producenten Neil McCarty från brittiska BBC flög in från England för att dokumentera fallet.
Vid Rättsmedicinalverket i Stockholm finns flera medarbetare som har forskat och utvecklat metoder för att identifiera och få fram rätt ålder på döda personer.
Professor Henrik Druid berättar varför Kalla kriget kan vara avgörande i jakten på Isdalskvinnans identitet.
– Med hjälp av C14-metoden (kol-14-metoden) och den så kallade Bombpulsen kan vi komma fram till en födelseålder med en maximal felmarginal på 1,2 år, berättar han, under en paus i NRK:s TV-inspelning.

Kalla kriget kan avslöja Isdalskvinnans identitet

Dåtidens kapprustning mellan försvarsmakterna är en del av lösningen.
– Under åren 1955 fram till 1963 gjordes ett mycket stort antal kärnvapenprov ovan jord, innan det blev ett globalt teststopp för den typen av prover. Resultatet av alla sprängningarna går bland annat att läsa av i halterna av C14-isotoper i vår atmosfär. Dessa ökade dramatiskt under teståren och nådde sin topp 1963, berättar Henrik Druid.
Ökningen går att läsa av i vad som allmänt benämns som Bombpulsen eller bombpulskurvan. Den öppnar för möjligheten att lägga Isdalskvinnans ålder till övrig information om henne, som till exempel att 1970 var dödsåret. Målet är självklart att hennes identitet ska avslöjas. Om hennes ålder blir känd så krymper listan över tänkbara personer som passar in som Isdalskvinnan. Det är i sin tur ett stort steg för att kunna komma fram till varför hon hittades död, eventuellt mördad då hennes kropp var svårt bränd.

Henrik Druid ritar upp Bombpulskurvan på fri hand på ett papper. År 1963 är kurvan som högst. Då är halten av C14-isotoper i atmosfären nästan dubbelt så hög som den naturliga halten som alltid har funnits där. Sedan 1963 har halten C14-isotoper klingat av år efter år. Det betyder samtidigt att vi vet exakt nivå för varje år och det lämnar spår efter sig i bland annat tänder.

Bombpulskurvans högre värden finns inlagrade i tänder som har bildats från år 1955 och framåt. Det betyder att personer som är födda så långt som 13 år tidigare, år 1942, kan ha de högre halterna av C14-isotop lagrade i visdomstanden. Alltså den tand som sist bildades, något som sker i 13-årsåldern.
Kanar Alkass räknar med att Rättsmedicinalverkets analyser ska vara till stor hjälp.

– Efter labbanalysen har jag data på C14-halten i Isdalskvinnans tänder. Det jämför jag mot bombpulskurvan och räknar fram födelseåret.

Fler fall där den nya metoden har hjälpt polisen

Isdalskvinnan är inte det enda ärende där Kanar Alkass och Henrik Druid har hjälpt både den svenska och den norska polisen.
– Vi har kört flera skarpa fall. Ärenden där polisen har kunnat identifiera den döde med hjälp av våra analyser. Det har då stått klart att vi har legat väldigt nära exakt födelseår.
Den norska polisen arbetar även med ett annat känt norskt fall, då handlar det om den döda kvinnan i rum 2805 på Plaza hotell i Oslo. Hon hittades skjuten i huvudet år 1995. Ingen vet vem hon var, hon checkade in med falskt namn och etiketterna på hennes kläder är försvunna.

– När det gäller Plazakvinnan så har vi upparbetat tänderna som vi har fått och väntar på själva analysen av kolisotoperna. Vi vill gärna hjälpa polisen med fler fall. Det är ingen som har ett så optimerat och beprövat metodprotokoll för analys av C14 i tänder som vi har.

Den norska tidningen VG har skrivit om fallet med Plazakvinnan och Rättsmedicinalverkets arbete med att identifiera henne här.