mer

”Den med allvarlig psykisk störning klarar inte vardagen”

2018-04-27

Det är alltid Rättsmedicinalverket som utreder om en person som har handlat brottsligt, har gjort det under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Något som är avgörande för om personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller till fängelse.

Det är en domstol (tingsrätt eller hovrätt) som beställer en rättspsykiatrisk undersökning av Rättsmedicinalverket. En undersökning tar vanligen cirka fyra veckor. Domstolen vill ha svar på två frågor. Om den misstänkte personen har handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning, och om personen fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning.
– Det är vi alltid skyldiga att svara på. Ibland vill domstolen också ha svar på frågan om en allvarlig psykisk störning har orsakats av ett självförvållat rus, säger Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Rättsmedicinalverket.
I cirka hälften av alla rättspsykiatriska undersökningar fastslås att personen vid brottstillfället handlade under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Med få undantag är bedömningen att personen led av en allvarlig psykisk störning även under utredningen. Då säger brottsbalken att domstolen i första hand ska döma till annan påföljd än fängelse, det rör sig då vanligen om rättspsykiatrisk vård.
En person som har en allvarlig psykisk störning har oftast flera diagnoser.
– Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp som återfinns i brottsbalken, det är inte en medicinsk diagnos. Det som avgör om en person lider av en allvarlig psykisk störning är effekterna av den psykiska ohälsan eller beteendestörningen.

Vilken sorts effekt kan det handla om?

– Det handlar om effekter på en persons funktionsförmåga. Det rör sig om symptom som medför att man inte klarar vardagen, relationer, familj, arbete och att anpassa sig till lagar och normer. Det är sådant som vägs in i bedömningen. De flesta som bedöms ha en allvarlig psykisk störning har psykotiska symtom med till exempel vanföreställningar, tankestörningar, hallucinationer eller förvirring. Det kan ibland också röra sig om personer med andra typer av psykisk störning med svår tvångsmässighet eller återkommande psykotiska episoder.
Bedömningen görs efter de lagar, förarbeten, föreskrifter och rättspraxis som styr vad som innefattas i begreppet allvarlig psykisk störning. Det är alltid domstolen som ytterst beslutar.

Vad utmärker en person som handlar under påverkan av en allvarlig psykisk störning?

– De här personerna har vanligen många psykiatriska symtom. Den största gruppen som lider av allvarlig psykisk störning är de med symptom som ger psykotiska effekter där de lever i en egen tankevärld med vanföreställningar, tankestörningar och hallucinationer. De har till exempel psykossjukdomar som schizofreni och andra tillstånd med varaktiga psykotiska symptom. En annan grupp är de med svåra depressioner som kanske är suicidala. I enstaka fall förekommer personlighetsstörningar med psykotiska symtom och tillstånd med svår tvångsmässighet. Det är vanligt att det har förekommit tidigare kontakter med allmänpsykiatrin.  I enstaka fall kan det vara personer med svår hjärnskada, allvarlig demens eller svår utvecklingsstörning i kombination med psykosliknande symtom och nedsättning av den sociala funktionsnivån.

Hur handlar personer med allvarlig psykisk störning?

– Deras funktionsförmåga är oftast låg. Beteende och handlande utmärks av impulsivitet, bristande förståelse och nedsatt förmåga att planera. Detta påverkar också hur brottet har utförts. En del förstår faktiskt inte att de har begått ett brott.

Är en person som bedöms inte ha en allvarlig psykisk störning alltid mentalt frisk?

– Nej, majoriteten av de vi utreder har oftast någon typ av psykisk ohälsa. Det är nästan ingen som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning som är mentalt helt frisk.