Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Hörsalen på 13th Nordic Symposium on Forensic Psychiatry
En full hörsal första dagen på 13th Nordic Symposium on Forensic Psychiatry.
mer

Fokus på bättre behandling av psykisk ohälsa på nordiskt symposium

2019-08-23

13th Nordic Symposium on Forensic Psychiatry i Göteborg blev ett lyckat event. Inte minst med tanke på det rekordstora deltagarantal som öppnade för många heta diskussioner och stort kunskapsutbyte. På plats var cirka 215 nordiska kollegor som alla verkade inom fältet rättspsykiatri.

Ett stimmande sorl fyllde hörsalen där nytillkomna deltagare var i full färd med att hitta sina sittplatser. För att säkra att alla hade någonstans att slå sig ner placerades pinnstolar framför den främre raden av sammetsröda biofåtöljer.

Egentligen var tisdagens gemensamma lunch symposiets öppnande. Men välkomsttalet och det formella startskottet brann av först efter lunch. Klockan 14.00 var så hörsalen fylld till sista plats. Då klev Eva-Lo Ighe, chef för den rättspsykiatriska avdelningen vid Rättsmedicinalverket, upp på scenen och hälsade välkomna.

Mängder av ny forskning presenterades

Schemat för det tre dagar långa symposiet (20-22 augusti) var fyllt med namn på talare och paneldeltagare från alla fem nordiska länder, men också en från Tyskland och mer långväga från Kanada. Mängder av ny forskning och nya kunskaper presenterades under de tre dagarna. Men öppningstalaren ville också lyfta fram att det som händer i pauserna mellan föreläsningarna, kan vara minst lika viktigt.

Den första ämnestalaren var professor Sheilagh Hodgins, från University of Montréal i Kanada. Hennes föreläsning handlade om bakomliggande faktorer vid utvecklandet av antisociala beteenden hos barn och ungdomar. Hon talade bland annat om problematik som svagt utvecklad motorik, språksvårigheter, svårigheter i relationen till andra och uppförandestörning under de tidiga uppväxtåren kan vara tecken på mental ohälsa. Enligt Hodgins bör alla som bedömer ungdomar tänka på att förtecken till schizofreni ibland kan upptäckas tidigt i utveckling.

– Patienter med schizofreni lider under hela livet av sitt tillstånd och får behandlingar med svåra biverkningar. Ofta bemöts de inte väl av medmänniskor vilket förvärrar sjukdomen. Vi vet tillräckligt om utvecklandet av schizofreni för att kunna starta ett preventionsprogram som tidigt kan hjälpa dessa personer, sa Hodgins.

Rättsmedicinalverket arrangerade

13th Nordic Symposium on Forensic Psychiatry arrangerades av Rättsmedicinalverket. Årets tema var rättspsykiatri ur en individs livsperspektiv med fokus på utveckling, behandling och prevention. Professorer, specialister och yrkespersoner inom rättspsykiatri samt behandlings- och utredningsverksamhet från hela Norden var där.

Professor Christopher Gillberg, vid Göteborgs universitet, presenterade resultat från mängder av studier som har gjorts vid Gillberg Neuropsychiatric Centre i Göteborg, kring det som inom rättspsykiatrin kallas Essence-problematik. Professor Gillberg lade fokus på mental ohälsa och diagnostisering av unga personer och barn. Gillberg visade att ADHD-problematik plus ODD hos barn under fem år, ger en 50 procentig risk att utveckla vad som kallas Conduct Disorder, (uppförandestörning) före tio årsålder.

– Barn som tillhör den kategorin kommer med stor sannolikhet att vara dömda för brott innan de har fyllt 20 år, sa Gillberg.

Han berättade om en mängd diagnoser inom Essence som i kombination med varandra senare i livet ofta leder till kriminalitet och kriminellt beteende.

– Det är vanligt att barn som diagnostiseras med autism istället har en eller flera diagnoser som passar in under Essence-problematiken, sa Gillberg.

En signal om psykisk ohälsa hos unga

Professor Riittakerttu Kaltiala-Heino, vid universitetet i Tammerfors, talade om ungdomar och brottslighet. Det faktum att hela hjärnan inte är färdigutvecklad hos unga personer gör att de pendlar mellan att ta mogna beslut, för att i nästa stund ta oansvariga och omogna.

Det är till exempel inget ovanligt för unga personer att begå brott i grupp. De är i en fas i livet då de är starkt influerade av jämnåriga. Kriminella handlingar som begås i gruppen kan stärka banden mellan gruppmedlemmarna samtidigt som ansvaret upplevs som delat och inte så betungande.

– När ungdomar begår brott ensamma kan det vara en signal om att de lider av psykisk ohälsa. Det är också så att en hög andel ungdomar som söker vård för psykisk ohälsa senare begår brott som unga vuxna, sa Kaltiala-Heino.