rmv-bild på logotyp i frostat glas på dörr
mer

Kommentar med anledning av artikel i Svenska Dagbladet

2019-12-07

I dagens Svenska Dagbladet har ett reportage om en person som avlidit publicerats. I det ställs frågor kring vad som orsakat dödsfallet. Rättsmedicinalverkets bedömning diskuteras i artikeln och flera experter uttalar sig om fallet.

Vid Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska enheter utförs obduktioner på avlidna i syftet att fastställa dödsorsaken. Detta görs genom en yttre och en inre undersökning av kroppen och ger information som är omöjlig att få under själva behandlingen av en patient. Medan läkare inom sjukvården bedömer symptom och gör undersökningar som kan utföras på en levande patient kan en rättsläkare ingående studera kroppens organ och direkt genom undersökning påvisa förändringar.

Vi genomförde en intervju med Svenska Dagbladet den 8 november. Denna intervju har dock SvD beslutat att inte publicera samtidigt som artikeln där kritik framförs mot RMV:s bedömningar. Därför väljer vi att förklara de centrala delarna av den bedömning vi gjort.

SvD intervjuade den läkare från Rättsmedicinalverket som ansvarat för obduktionen, Susan Willis Mitchell. Hon har arbetat som rättsläkare i 30 år, är överläkare och specialist i både rättsmedicin och patologi. Hon har dessutom doktorerat på en avhandling om hjärtinfarkter.

I artikeln diskuteras de symptom som patienten hade innan han avled. Det uppges att dessa stämmer väl överens med de symptom man kan få vid förgiftning. Denna uppfattning delar vi. Ofta kan samma eller liknande symptom täcka flera olika diagnoser. När det föreligger flera sjukdomstillstånd samtidigt kan detta ge en oklar symptombild. I klinisk medicin är det väldigt viktigt att kunna tolka symptom och provsvar för att kunna ställa rätt diagnos och utifrån denna bestämma vilken behandling patienten bör ha.

Vid obduktionen undersökas den avlidna kroppen och utifrån de fynd som görs bestäms dödsorsaken. Om det rör sig om en sjukdom som orsakat dödsfall kan man jämföra fynden från obduktionen med de symptom den avlidna uppvisade innan döden, om sådana uppgifter finns.

I det aktuella fallet konstaterades vid obduktionen bl.a. en hjärtinfarkt orsakad av ett stopp av blodtillförseln till ett område av hjärtat.

Förgiftning kan orsaka skador på hjärtat och leda till döden. I klinisk medicin kallas denna typ av skador hjärtinfarkt av typ 2. Vid en rättsmedicinsk undersökning ser man dock klart skillnad på skador vid hjärtinfarkt typ 2 och skador orsakad av ett stopp av blodtillförseln genom ett kranskärl, som klinisk kallas hjärtinfarkt typ 1. Den förgiftningsrelaterade hjärtdöden ger skador spridda i stora delar av hjärtmuskulaturen, medan hjärtinfarkt orsakad av stop av blodtillförseln i ett åderförkalkat kranskärl ger en isolerad skada på ett ställe i hjärtmuskulaturen.

De symptom som uppvisats av patienten i samband med vård stämmer delvis med de som kan ses vid förgiftning. De kan heller inte ses som helt klassiska vid en hjärtinfarkt. Till exempel uppvisades inte bröstsmärtor som ofta förekommer vid hjärtinfarkt. Symptomen kan dock variera från patient till patient. Vid obduktionen påträffades också ärrbildning efter en tidigare hjärtinfarkt, vilket tyder på att patienten tidigare haft en så kallad tyst hjärtinfarkt, dvs. en hjärtinfarkt utan de klassiska symptomen med bröstsmärtor.

Patienten uppvisade en kraftig försurning i kroppen, vilket kan inträffa vid en förgiftning. Försurningen kan dock förklaras av att patienten parallellt med sin hjärtinfarkt hade en allvarlig lunginflammation.

Sammantaget kan man konstatera att patientens symptom under vårdtiden var svåra att bedöma eftersom det förekom flera sjukdomstillstånd utan helt klassiska symptom. Vid den rättsmedicinska undersökningen påvisades tydliga sjukdomsfynd av både kronisk och akut typ som helt förklarar dödsfallet och som samtidigt överensstämmer med de symptom patienten hade innan han avled.

Kan patienten varit förgiftad även om dödsorsaken varit en annan?

En rättsmedicinsk obduktion syftar till att identifiera dödsorsaken och obduktionen har i detta fall visat en tydlig dödsorsak. Prover har även tagits för rättskemisk analys, bl.a. för ett antal gifter. Ingen av dessa analyssvar har visat något onormalt. En analys för arsenik har gjorts en tid efter den rättsmedicinska undersökningen. Detta svar gav ett positivt utslag för arsenik, vilket är normalt eftersom vi får i oss arsenik i låga halter via kosten. Arsenik har en halveringstid i kroppen (dvs. det bryts ner i kroppen) och därför kan halten minska över tid. Den kan dessutom spädas ut om en person får vätska tillfört kroppen, t.ex. genom intravenös behandling. Dessa faktorer kan påverka arsenikkoncentrationen i kroppen.

Eftersom syftet med den rättsmedicinska undersökningen är att fastställa dödsorsaken och att döden i detta fall har orsakats av akut och kronisk sjukdom som inte kan initieras av en förgiftning, kan en närmare beräkning av arseniknivån inte bidra med ytterligare information om dödsorsaken. Rättsmedicinalverket kan beräkna ett intervall av möjliga halter av arsenik givet de förändringar som kan uppstå som följd av utspädning och halveringstider om polisen anser att det tillför deras utredning information de har nytta av. Rättsmedicinalverket har tagit en kontakt med polisen för att undersöka om de önskar att en sådan analys genomförs. Dock ska man komma ihåg att osäkerhetsfaktorerna i denna analys kommer att vara mycket stora.

Sammanfattningsvis har vi vid den rättsmedicinska obduktionen tydligt sett att mannen avlidit av en hjärtinfarkt som inte varit orsakad av förgiftning. Om polisen önskar genomför vi gärna vidare analyser av möjliga nivåer av arsenik hos den avlidne.

 

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.