Charlotte Lewin, rättspsykiater
Foto: Edis Potori
mer

Charlotte Lewin, rättspsykiater

Specialist på det mänskliga psyket

Enhetschef, överläkare och rättspsykiater Charlotte Lewins ord kan vara avgörande för om en gärningsperson döms till fängelse eller sluten rättspsykiatrisk vård. Ansvaret är tungt men arbetet ger en spännande inblick i människans inre tankevärld.

Charlotte Lewins kontorsrum har ena långsidan vänd mot en lummig lövskog. De klargröna löven rasslar i sommarbrisen. Träden för en tyst kamp om betraktarens blick med den bredvid liggande institutionsbyggnaden, som utgör den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg.

För en besökare går det inte att ta miste på att det vilar ett allvar över byggkomplexet. Mellan träden och Charlottes arbetsrum på andra våningen, reser sig ett stängsel. Säkerheten är hög där Charlotte och hennes kollegor fattar sina beslut, som kan bli livsavgörande för dem som undersöks. För en del gärningspersoner handlar det om livstids fängelse eller sluten rättspsykiatrisk vård.

– Det är inte ett faktum att ta lätt på, och det är därför jag som läkare är så noggrann jag kan vara. Men att bli dömd till rättspsykiatrisk slutenvård behöver inte betyda kortare tid i förvaring. Vården kan bli livslång, säger Charlotte.

Specialiserade på rättspsykiatri, utför läkarna vid de rättspsykiatriska avdelningarna flera typer av undersökningar. I fokus står alltid en misstänkt gärningsperson eller en livstidsdömd. Ibland handlar det om individer med väldigt stört tänkande och en eller flera psykiatriska diagnoser. Utlåtandet blir därefter, allvarlig psykisk störning. Det är en juridisk term och inte en medicinsk diagnos. I slutänden är det nämligen domstolen som avgör om det blir fängelse eller vård. Men rekommendationen i det rättspsykiatriska utlåtandet följs av domstolarna i cirka 95 procent av fallen.

På den rättspsykiatriska enheten i Göteborg arbetar vi bildligt talat med öppna dörrar. Har du ett svårt fall kan du alltid bolla dina tankar med kollegorna.

– Ibland är det jättesvårt. Jag och mina kollegor var inte på plats vid gärningstillfället och vet inte exakt vad som hände. Då skriver vi vad vi har kommit fram till, men också vad som gör ärendet svårbedömt. På den rättspsykiatriska enheten i Göteborg arbetar vi bildligt talat med öppna dörrar. Har du ett svårt fall kan du alltid bolla dina tankar med kollegorna.

Förutom alla handlingar och journaler om den som undersöks, baseras en stor del av bedömningen på samtal och observationer.

– Det handlar dels om hur personen pratar, uppträder och agerar. Men också naturligtvis innehållet i det den säger. Man försöker få personen att berätta vad den tänker och känner nu, men också vid tiden då gärningen begicks.

Att överlista ett helt utredningsteam under de fyra veckor som en rättspsykiatrisk undersökning tar, är ytterligt svårt enligt Charlotte.

– Vi märker om någon försöker luras. Den som är sjuk har en snedvriden uppfattning om omvärlden och situationen de befinner sig i. Då argumenterar de med det som grund och då blir det uppenbart. Att fejka hallucinationer är också väldigt svårt. Du tenderar att överdriva. Dessutom finns nästan alltid en tidigare dokumenterad sjukdomshistorik i patientjournalerna.

Psykos är den vanligaste diagnosen för dem som bedöms lida av allvarlig psykisk störning. En psykos ger en förvrängd verklighetsuppfattning med vanföreställningar, beteendestörningar och hallucinationer.

– Vi vet egentligen inte exakt vad som är fel i hjärnan vid en psykos. Effekten blir att ”vanliga” tankar förvrängs och förstärks, ofta med skuld eller rädsla som tema. Många får för sig att vara orsak till världens olyckor. Efter tsunamin i Thailand var det många psykospatienter som var helt säkra på att de var orsak till katastrofen. För ett antal år sedan var övertygelsen att det satt en radiosändare i tänderna vanlig. Idag handlar den vanföreställningen oftast om ett datachips inopererat under huden.

Intresset för människans tankevärld stärktes när hon vikarierade på en psykosavdelning. Där bestämde hon sig för att satsa på att bli specialistläkare inom psykiatri. För Charlotte blev det träff mitt i prick.

– Jobbet för mig är glädje, så är det. Jag pratar mycket med människor och tar del av deras levnadsöden. Det är klart att alla arbetsmoment inte är lika roliga hela tiden, så är det med allting. Men det är en spännande arbetsplats och jag tvekar inte när jag åker till jobbet en måndagsmorgon.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.