Rättskemiska laboratoriet
Foto: Joakim Palm Karlsson
mer

Droganalys i blod och urin

Vi gör många droganalyser på uppdrag av rättsväsendet. Analyserna ger svar på olika frågor – till exempel om läkemedel har orsakat ett dödsfall eller om en brottsmisstänkt var påverkad av narkotika när brottet begicks.

Kriminalvården, polis och rättsmedicin är några av de uppdragsgivare som beställer droganalyser. De specifika frågeställningarna skiljer sig från varandra men grundfrågan är att ta reda på om det finns någon typ av drog – läkemedel, narkotikaklassade läkemedel eller narkotika – i blod eller urin. I vissa ärenden väljer vi att göra håranalyser.

Vi utför inte terapikontroll av läkemedel.

Analys vid rättsmedicinska obduktioner

Vid rättsmedicinska obduktioner vill man bekräfta eller utesluta om det finns dödliga nivåer av läkemedel eller narkotika i blodet från den som har avlidit. Vi analyserar blodprovet och fastställer hur stor koncentrationen – mängden drog i blodet – är. Koncentrationen gör det möjligt att bedöma påverkansgraden, till exempel om det funnits handlingsförmåga i olika situationer.

Koncentrationsbestämning är även viktig för att kontrollera behandlingsmässiga nivåer. Det innebär att vi får svar på om personen har tagit sin medicin som den ska. Vi undersöker också om det funnits interaktioner mellan flera läkemedel vilket kan ge olika effekter.

Vid misstanke om brott

Polisen begär droganalyser i olika ärenden som rör misstanke om brott. Ringa narkotikabrott, rattfylleri eller misstänkt drogpåverkan vid grövre brott är några av de ärenden där vi gör analyser. Vi analyserar såväl blodprov som urinprov och resultatet kan väga tungt vid de rättsliga förhandlingarna. Blodprov används för att kontrollera vilken mängd av drogen provlämnaren har vid provtillfället. Då kan man styrka en påverkan av drogen, till skillnad från när man analyserar droger i urinprov. Då tittar man på vilket intag av drogen provlämnaren har gjort.

Även tullen och kustbevakningen har möjlighet att ta urin- eller blodprover i samband med brott. Dessa prover analyseras av oss på samma sätt som proverna från polisen.

Drogfrihet

Kriminalvården och andra uppdragsgivare som arbetar med missbruksvård, till exempel sjukvård, socialtjänst och behandlingshem, behöver ta reda på om provlämnaren är drogfri. Provlämnaren får lämna urinprov regelbundet, ofta flera gånger i veckan, för att kontrollera sin drogfrihet. När vi undersöker drogfrihet analyserar vi i första hand urinprov. Det är lättare att spåra droger i urin eftersom drogens koncentration är högre och går att spåra längre tid i urin än i blod.

Vi har även möjlighet att göra analysen i ett blodprov. Det kan vara aktuellt om provlämnaren av någon anledning inte kan lämna urinprov.

Screening och verifikation

Våra analyser sker oftast i två steg:

Screening
Screening ger ett första preliminärt besked om en substans finns i provet eller inte. Vi utför screening i urin och helblod. Tekniken som används bygger på immunologiska- och enzymatiska analysmetoder. Vid screeningen sker en utsortering där positiva prover sållas ut, det vill säga prover som ger preliminärt utslag för olika grupper av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel. Positiva screeningresultat måste alltid verifieras (bekräftas).

Verifikation
Verifikation utförs i syfte att säkerställa resultatet av en positiv screening eller som riktad analys där screeningmetod saknas. Analysen ger besked om vilka specifika substanser som finns i provet och för merparten av våra analyser även i vilken koncentration.

Verifikationsanalysen utförs alltid med en avancerad teknik. Vid analysen separeras de olika ämnena med vätske- eller gaskromatografi och detekteras med olika tekniker, främst mass-spektrometri t ex LC-MS-MS eller GC-MS.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.