Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket



Rättsmedicinalverket är en rättsvårdande statlig myndighet.
Rättsmedicinalverket ansvarar för rättspsykiatrisk, rättsmedicinsk, rättskemisk och rättsgenetisk verksamhet med uppgift att bistå rättsväsendet med undersökningar och bedömningar.

Riskutredningar
Livstidsdömda som avtjänat tio år av sitt fängelsestraff kan sedan den 1 november 2006 ansöka vid tingsrätten i Örebro om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff.

Tidigare avgjordes sådana ärenden enbart av regeringen - så kallade nådeärenden. Ett av de underlag som tingsrätten använder sig av vid sitt beslut är en bedömning av risken för återfall i brottslighet, utfärdad av Rättsmedicinalverket.

Riskutredningarna genomförs i en liknande team-modell som de rättspsykiatriska undersökningarna.

Bedömningen görs av ett utredningsteam som består av en läkare, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal. Någon av medlemmarna i utredningsteamet utses att avge utlåtandet.

Vad är ett §7-intyg och en RPU?
Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Om den som ska dömas är i behov av psykiatrisk vård får domstolen i stället för att döma till fängelse överlämna honom/henne till rättspsykiatrisk vård. Till grund för ett sådant beslut fordras att domstolen inhämtat en medicinsk bedömning. Det kan antingen vara rättspsykiatrisk undersökning (RPU) eller s.k. § 7-intyg som är mindre omfattande.

Hur många undersöks per år?
Under ett år genomförs ca 1 650 §7-undersökningar och 550 RPU.

Vilka genomgår rättspsykiatrisk bedömning?
Oavsett undersökningsform är omkring 90 % män och 10 % kvinnor. Genomsnittsåldern är drygt 30 år. Drygt 30 % är födda utomlands.
De vanligaste brotten som de undersökta gjort sig skyldiga till är misshandel, mord/dråp, olaga hot, sexualbrott och mordbrand.

Hur görs en rättspsykiatrisk bedömning?
Domstolen skickar sina handlingar i målet till den avdelning som ska utföra undersökningen. Vid en § 7-undersökning granskar läkaren tillgängliga handlingar och gör sin bedömning efter undersökning och samtal med den misstänkte. Bedömningen redovisas för domstolen i ett s.k. § 7-intyg.

Vid en rättspsykiatrisk undersökning, s.k. RPU deltar rättspsykiatriker (läkare), psykolog, forensisk socialutredare och vårdpersonal i ett team. Den forensiska socialutredaren samlar ihop allt underlag rörande den misstänkte och skriver en socialutredning. Psykologen gör sin bedömning i ett eget utlåtande efter samtal och tester av olika slag. Vårdpersonalen beskriver när det gäller häktade personer hur den intagne fungerat på avdelningen. Rättspsykiatrikern gör de medicinska undersökningarna och ansvarar för det slutliga rättspsykiatriska utlåtandet.

Det rättspsykiatriska utlåtandet är ett sakkunnigutlåtande, som innehåller en bedömning av förekomsten av allvarlig psykisk störning vid tiden för den aktuella gärningen och vid tiden för RPU. Även en bedömning av förutsättningarna för överlämnande till rättspsykiatrisk vård och huruvida den rättspsykiatriska vården ska vara förenad med särskild utskrivningsprövning görs. Det rättspsykiatriska utlåtandet baserar sig på delutredningarna (socialutredning, medicinsk-psykiatrisk utredning, psykologutredning och, för häktade, omvårdnadsutredning). Rättspsykiatern ansvarar för utlåtandet, men övriga deltagare i teamet kan anmäla avvikande mening avseende slutsatserna. I det fall den tilltalade är häktad pågår undersökningen under fyra veckor, i annat fall under sex veckor. Det rättspsykiatriska utlåtandet kan prövas av Socialstyrelsens rättsliga råd, som i vissa fall även utser ett vetenskapligt råd för en ny bedömning av den tilltalades psykiska status och förekomst av allvarlig psykisk störning.

Hur snabbt går en undersökning?
Vid en RPU av häktad person är denne intagen på den rättspsykiatriska undersökningsenheten under undersökningstiden. Den får högst vara fyra veckor. Är den misstänkte inte häktad får undersökningen ta sex veckor. Den misstänkte vistas då hemma eller på t ex. sjukhus, behandlingshem etc. under undersökningstiden och får komma till undersökningsteamet ett antal gånger för samtal, undersökningar och tester.

Vad blir resultatet av en RPU?
Över 95 % av dem som genomgår en RPU bedöms ha någon form av psykisk störning. Det är emellertid bara i ungefär hälften av fallen som denna störning bedöms vara allvarlig i enlighet med lagstiftningens krav. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt, snarare än ett medicinskt begrepp. Det innefattar i första hand psykotiska tillstånd, depressioner med självmordsrisk och starkt tvångsmässiga beteenden. För omkring 45 % rekommenderas rättspsykiatrisk vård, medan skyddstillsyn eller vård inom socialtjänsten rekommenderas för ca 15 % av de undersökta. Domstolen följer nästan alltid undersökningsteamets förslag. Då förslag ej lämnats utdöms oftast fängelse.
RMV ansvarar för rättspsykiatriska undersökningar. Den rättspsykiatriska vården bedrivs av landstingen.

Vad är allvarlig psykisk störning?
Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.

Den person som bedöms lida av allvarlig psykisk störning kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård, och om den tilltalade också begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning får domstolen överlämna individen till rättspsykiatrisk vård förenad med särskild utskrivningsprövning. Det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning inkluderar psykotiska tillstånd, svåra depressioner med allvarligt självmordsbeteende samt vissa personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsstörningar med svår tvångsmässighet och impulsgenombrott av psykotisk karaktär. Svår demens, svår utvecklingsstörning och grav hjärnskada kan också utgöra allvarlig psykisk störning. Allvarlig psykisk störning är ett komplext juridiskt begrepp, som innebär att inte endast medicinska diagnoser utan även andra faktorer som t.ex. psykosocial funktionsnivå är av betydelse vid bedömning av förekomst av allvarlig psykisk störning.

Vårdbehov?
Den som begått ett brott under inverkan av en allvarlig psykisk störning kan enligt 31 kap 3 § Brottsbalken av rätten överlämnas till rättspsykiatrisk vård om det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Detta är det så kallade vårdbehovet. Rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövning kan enligt Lag om rättspsykiatrisk vård ges i öppen eller sluten form.

Enligt 13 § Lag om rättspsykiatrisk vård ska rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning upphöra om:

1. patienten inte längre lider av en allvarlig psykisk störning, eller

2. det inte längre med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han eller hon:
a) är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, eller
b) ges öppen rättspsykiatrisk vård.

Enligt 16 § Lag om rättspsykiatrisk vård ska rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning upphöra när:

1. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag, och

2. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han eller hon:
a) är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, eller
b) ges öppen rättspsykiatrisk vård.

I det fall att en person ges rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning är det enbart vårdbehovet som styr när denna vård ska upphöra.

I det fall att en person ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är det vårdbehovet och risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag som styr när vården ska upphöra.

Sekretess enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för ovanstående ärenden.



Uppdaterad: 2013-10-23

Skriv ut