Johan Larsson
Johan Larsson
mer

Johan Larsson, rättspsykiater – expert på det mänskliga psyket

Rättspsykiatern Johan Larsson trivs i det teamarbete som han är en del av. Men i den utredande rättspsykiatrin är det i slutänden alltid Johans beslut som specialistläkare, som är avgörande.

Säkerheten är hög på den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Stockholm. Johan möter upp i entrén. Det krävs någon med nyckel att öppna tunga säkerhetsdörrar för att komma vidare in i byggnaden. Via en personalmatsal på andra våningen, öppnar Johan upp till ett rektangulärt rum med stora fönster, whiteboardtavla och ett långt mötesbord.
Han slår sig ner och inleder med att berätta om några av de uppgifter som den utredande rättspsykiatrin har.

– Vi genomför paragraf 7-undersökningar (§7-undersökningar), rättspsykiatriska undersökningar och riskbedömningar av livstidsdömda. I korthet betyder det att vi hjälper domstolarna med underlag så att de exempelvis kan avgöra om påföljden vid en fällande dom ska vara vård eller fängelse, säger Johan.

Berätta om dina arbetsuppgifter?

– Jag är bland annat ansvarig för de §7-undersökningar som jag som rättspsykiater gör utan aktivt stöd av andra medarbetare. Till skillnad mot en rättspsykiatrisk undersökning som genomförs av ett helt team bestående av en specialistläkare (rättspsykiatern), en forensisk socialutredare, en psykolog och en kontaktperson som ibland också arbetar som omvårdnadspersonal.

Vad är rättspsykiaterns del i den rättspsykiatriska undersökningen?

– Rättspsykiatern är ansvarig för det rättspsykiatriska utlåtandet som besvarar domstolens frågor. En fråga som alltid får svar är om den undersökte lider av en allvarlig psykisk störning eller inte. Utlåtandet baseras på de olika teamdeltagarnas respektive delutredning, däribland rättspsykiaterns medicinsk-psykiatriska delutredning. I den sistnämnda fokuserar rättspsykiatern bland annat på den undersöktes tidigare och nuvarande psykiska hälsa och i vilken utsträckning personen eventuellt har använt alkohol och narkotika.

Beskriv dina känslor för ditt yrke och ditt arbete?

– Jag trivs väldigt bra i min yrkesroll, det är ett givande arbete även om det många gånger är svårt. Men återigen här har vi ju ett teamarbete som underlättar mycket och man står sällan ensam i sina beslut.

Johan förklarar att det rättspsykiatriska utlåtandet bygger, förutom på samtal med den undersökte och genomgång av förundersökningen, oftast även på journaler från psykiatriska vårdenheter.

– De olika teamdeltagarna bidrar med sina delar, men förenklat kan man säga att socialutredaren försöker skapa en bild av hur den undersöktes liv har sett ut – vad som har fungerat och vad som inte har fungerat. Syftet är att bedöma den psykosociala funktionsförmågan. Psykologen fokuserar ofta på den intagnes personlighet och begåvningsnivå. Kontaktpersonen rapporterar hur den undersökte har fungerat på avdelningen under vistelsen.

Johan avslöjar sig som en morgonmänniska.

– Jag brukar vara först på kontoret, vilket ger gott om tid att läsa handlingar och föra anteckningar.

Men att läsa patientjournaler, tidigare domar och förundersökningar är bara en del av en rättspsykiaters arbete.

– Utredningsteamet för samtal med den undersökte som i regel varar upp till en timme, förutsatt att den som undersöks orkar med detta. Är det en svår bedömning blir det givetvis fler sådana samtal.

Vad ger samtal som handlingar inte kan ge?

– Det beror självklart på vem som undersöks. Finns det misstankar om en psykossjukdom så är samtalet ett tillfälle att observera tecken på öppna psykotiska symptom. Det kan till exempel vara hallucinationer, så som att personen hör röster eller har ett splittrat tänkande. Om den som undersöks kan föra ett långt samtal utan avbrott eller tecken på psykisk ohälsa, då talar det till viss del mot att den personen har svåra psykiska besvär.

Johan reser sig från sin stol. Byggnaden som han arbetar i är döpt till Helix och invigdes i december 2012. Intrycket är långt ifrån klassisk institutionsmiljö med smala korridorer och osmyckade väggar i bleka färger. Interiören på Helix ger snarast ett lätt, luftigt och ljust intryck. Det är högt till tak med många öppna ytor. Den här dagen täcks marken och träden utanför med nyfallen snö.

– Det är väldigt fin miljö här, både in- och utvändigt där det ligger på en kulle med utsikt över skogen. Jag trivs väldigt bra och många av dem vi undersöker uttrycker sig positivt om avdelningsmiljön och boenderummen.

Som rättspsykiater har Johan stött på de flesta typer av psykiska besvär som i vissa fall har drivit människor till kriminella handlingar. Svårigheterna i de bedömningar som utredningsteamen står inför varierar.

– Om teamet får en bild i samtalen som stärks i handlingarna är det enkelt att göra en bedömning. Det är när bilden i handlingarna inte stämmer väl med den bild vi i teamet får under samtalen som det blir svårare. Det kan finnas flera orsaker till det. Kanske försöker personen dölja symtom eller tvärt om ge intrycket av att vara sjuk.

Psykos är det vanligaste tillståndet som leder till att en person bedöms ha en allvarlig psykisk störning. Då blir påföljden nästan alltid rättspsykiatrisk vård och bara i undantagsfall dömer domstolen ändå till fängelse. En psykos innebär att personen bland annat kan drabbas av en förvrängd verklighetsuppfattning och hallucinationer.

– Att en person inte bedöms ha en allvarlig psykisk störning behöver inte betyda att den är fullt frisk. Många som begår grova brott och våldsbrott lider av någon form av psykiska besvär, oftast relaterade till missbruk och belastande personlighetsdrag. Men det är bara de svårast sjuka som bedöms ha en allvarlig psykisk störning och därför ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för att dömas till fängelse. Det finns givetvis även helt friska personer som begår allvarliga brott.

Vad skulle det betyda om ditt yrke inte fanns?

– Jag ser mig själv som en kugge i ett större maskineri och som individ är jag ersättlig. Men om man tänker att vårt utredningsarbete här på avdelningen inte skulle bli gjort, då tror jag att domstolarna får svårt att avgöra vilka som ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård.

Finns det en myt om ditt yrke?

– Det skulle i så fall vara att rättspsykiater är udda kufar. Min erfarenhet är dock att det är tvärt om. Här jobbar personer som trivs bra med människor, har hög social kompetens, är drivna och duktiga.

Se kort klipp med Johan Larsson här:

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.