Riskutredningar

mer

Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning gör riskutredningar på uppdrag av Örebro tingsrätt vid omvandling av livstidsstraff. Avdelningen ger även underlag i form av riskutredningar till domstolar i frågor kring säkerhetsförvaring och till Kriminalvården inför beslut om uppskjuten villkorlig frigivning.

Riskutredningar vid omvandling av livstidsstraff

Ett livstidsstraff är ett fängelsestraff på obestämd tid. En livstidsdömd som avtjänat tio år av sitt straff kan ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Tidigare avgjordes sådana ärenden av regeringen efter en nådeansökan, men sedan 2006 avgörs dessa ärenden av Örebro tingsrätt. Ett av de underlag som domstolen använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet.

Riskutredningar vid uppskjuten villkorlig frigivning

Sedan 1 januari 2026 gör Rättsmedicinalverket riskutredningar vid uppskjuten villkorlig frigivning på uppdrag av Kriminalvården. Personer som genomgår sådana utredningar avtjänar fängelse i minst fyra år för brottslighet mot liv, hälsa, frihet, frid eller fängelse i minst två år för brott som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form. Om det bedöms föreligga en konkret och beaktansvärd risk för att personen begår nya brott av allvarligt slag ska den villkorliga frigivningen skjutas upp.

Riskutredningar kopplade till verkställighet av säkerhetsförvaring

Sedan 15 april 2026 gör Rättsmedicinalverket särskilda riskutredningar kopplade till verkställighet av säkerhetsförvaring på uppdrag av domstol. Dessa utgör underlag för domstolens beslut om det finns en påtaglig risk för återfall och om personen kan dömas till den icke tidsbestämda påföljden säkerhetsförvaring. Personer som genomgår en sådan utredning har antingen återfallit i allvarlig brottslighet mot liv, hälsa, frihet och frid eller åtalats för flera sådana allvarliga brott vid samma tillfälle. Särskilda riskutredningar kommer också att genomföras när domstolen ska fatta beslut om att avsluta säkerhetsförvaring.

Så går riskutredningar till

En riskutredning genomförs vanligtvis av ett utredningsteam bestående av minst två riskutredare. Dessa är forensisk socialutredare, psykolog eller rättspsykiater. Utredningen tar vanligtvis sex veckor. Information inhämtas från exempelvis Kriminalvården i form av sjukvårdsjournaler, personutredningar och tidigare riskbedömningar. Även tidigare domar och rättspsykiatriska undersökningar ingår i bedömningsunderlaget. Minst ett ingående samtal genomförs med den dömda personen. Vid behov genomförs referentsamtal med personer som kan bidra med kompletterande information.

När utredningsteamet har fått in allt material identifieras riskfaktorer och skyddsfaktorer för återfall i brottslighet. Rättsmedicinalverket har interna riktlinjer som specificerar vilka metoder, instrument och checklistor som ska användas vid de olika riskutredningarna.

 Utlåtande med riskbedömning

Riskutredningen sammanfattas i ett utlåtande med riskbedömning. Utlåtandet baseras i normalfallet på en socialutredning, en psykologutredning och i förekommande fall en medicinsk-psykiatrisk utredning. Dessa utredningar bifogas utlåtandet.