Forskning på avdelningen för rättsmedicin
Forskningen på avdelningen för rättsmedicin fokuserar på verksamhetens ansvarsområden, klinisk rättsmedicin, dödsfallsutredningar och medicinska åldersbedömningar i syfte att säkra det vetenskapliga underlaget för att förbättra rättsliga utredningar, öka precision i bevisvärdering och därmed främja rättssäkerhet. Avdelningens disputerade medarbetare och forskarstudenter driver och deltar i projekt som spänner över olika forskningsområden.
Klicka här för att mejla den rättsmedicinska avdelningens forskningssamordnare Nina Heldring
Forskningsområden
Postmortal diagnostik
Rättsmedicinska dödsfallsutredningar baseras på makroskopiska och mikroskopiska undersökningar i kombination med toxikologiska och biokemiska analyser. Forskning inom postmortal diagnostik för att förbättra dödsfallsutredningar presenteras uppdelat på flera forskningsfält.
Postmortal biokemi
Forskning för att identifiera biokemiska markörer som kan användas för fastställande av dödsorsaker har varit ett aktivt forskningsområde i många år och analyser i blod, andra kroppsvätskor eller vävnader ingår i utredningar kring exempelvis beroendeproblematik, diabetes, infektioner eller anafylaktisk chock. Användandet av biokemiska markörer begränsas dock av att kliniska referensvärden inte är applicerbara då naturliga förändringar inträder efter döden. Idag pågår projekt för att identifiera ytterligare specifika markörer med postmortalt användningsområde för fler tillstånd som exempelvis traumatisk hjärnskada, akut hjärtdöd, eller kvävning.
Postmortal systembiologi
Forskningen inom postmortal systembiologi bedrivs i en samverkande forskningsgrupp med medlemmar från de rättskemiska och rättsmedicinska avdelningarna. Forskningen syftar till att identifiera karaktäristiska mönster av ämnesomsättningsprodukter (s k. metabolomik) som kan kopplas till specifika dödsorsaker eller förgiftningar, för att underlätta den rättsmedicinska dödsfallsutredningen i komplexa ärenden. I forskningen används överskottet av data som genererats vid toxikologisk analys av vävnadsprover, och dessa data bearbetas med multivariata analysmetoder för att skapa hypotesprövande statistiska modeller.
Postmortal morfologi
För att avgöra om vissa obduktionsfynd har relevans för specifika dödsorsaker eller dödssätt behöver förändringar som är associerade till dessa noggrant kartläggas. Forskning pågår kring makro- och mikroskopiska fynd som kan användas som stöd för diagnostik av exempelvis drunkning, förblödning eller alkoholberoende. I forskningen ingår även utvärdering av bilddiagnostik med hjälp av datortomografi.
Forensisk antropologi och tafonomi
Genom att analysera skelett och andra biologiska markörer kan identifieringen av mänskliga kvarlevor underlättas men även ålder, kön, kroppslängd, eventuella skador och sjukdomar samt omständigheter kring dödsfallet bedömas (forensisk antropologi). Detta är viktigt för att ge svar till polisens utredare och drabbade familjer. Forskning vid avdelningen fokuserar på att analysera kol-14 och kol-13 i olika benfraktioner för att förbättra möjligheterna att uppskatta en oidentifierad persons födelseår, dödsår och ursprung samt att utvärdera andra metoder som kan underlätta identifieringsarbetet. Forskning bedrivs också inom forensisk tafonomi, d.v.s . studier av förändringar som sker efter döden. Detta för att utveckla kvantitativa metoder för att bättre kunna bedöma hur länge en person har varit avliden, tillika för att kunna guida sökinsatser efter personer som förväntas anträffas avlidna.
Rättsmedicinsk epidemiologi
En viktig princip för rättsmedicinska avdelningen är att vi tar tillvara den ställning verksamheten har att bedriva forskning på vårt unika material. Denna forskning genererar kunskap som belyser eller kan ligga till grund för preventiva åtgärder av andra viktiga samhällsfunktioner. Forskningen innefattar fokus på kartläggning av incidens och riskgrupper eller riskbeteenden i samband med exempelvis oavsiktliga drunkningar eller förgiftningar.
Klinisk rättsmedicin
Klinisk rättsmedicin omfattar rättsmedicinska bedömningar på levande individer. Medicinska åldersbedömningar genomförs för att uppskatta åldern hos en individ vars födelsedatum är osäkert eller omstritt. Vid misstänkta våldsbrott utförs rättsmedicinska undersökningar för att dokumentera skadors utseende och läge som kan användas som viktiga bevis i polisutredningar. Pågående forskning inom klinisk rättsmedicin presenteras nedan.
Medicinska åldersbedömningar
Medicinska åldersbedömningar används vanligtvis inom juridiska, migrations- eller humanitära sammanhang där en individs ålder är relevant för att avgöra rätten till vissa rättigheter, förmåner eller rättsliga processer. Ingen metod för medicinska åldersbedömningar kan besvara den exakta åldern på en individ. Forskningsprojekt pågår för att utveckla statistiska modeller samt maskininlärningsalgoritmer med syftet att förbättra och effektivisera bedömningarna. Forskningsprojekt med fokus på att undersöka hur väl specifika molekylära signaturer kan kopplas till specifik ålder pågår.
Spädbarnsmisshandel samt yttre faktorer vid dödsfall hos spädbarn
För spädbarn med eventuella skador samt spädbarnsdödfall utförs alltid en rättsmedicinsk undersökning. Forskning för att förbättra bedömningarna av fynd och kartläggning av faktorer som påverkat eller som kan åtgärdas i preventivt syfte pågår. Frågor som forskning gällande misshandel av spädbarn försöker besvara innefattar exempelvis: vad är den mekanistiska förklaringen till vissa fynd hos spädbarn och om och när fynd orsakas av sjukdomstillstånd eller misshandel.
Skademönster vid misshandel samt dödligt våld
Skademönster vid dödligt våld eller misshandel är avgörande för rättsläkarens bedömningar av skador. Forskningen inom detta område syftar till att systematiskt kartlägga skademönster som kan kopplas till olika typer av våld som tex, skjutvapenvåld, skarpt eller trubbigt våld, och huruvida skadorna är självförvållade eller har tillfogats av annan person. Det övergripande syftet med forskningen är att öka kunskapen om olika våldstyper som orsakar skador samt att kartlägga faktorer som påverkar bedömningarna.