Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Rättsmedicinalverkets rättspsykiatri gör bland annat rättspsykiatriska undersökningar. Foto: JKF PHOTO
Rättsmedicinalverkets rättspsykiatri gör bland annat rättspsykiatriska undersökningar. Foto: JKF PHOTO
mer

Rättspsykiatrisk undersökning

I en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) utreder ett team specialister i rättspsykiatri om en brottsmisstänkt har någon form av allvarlig psykisk störning. Resultatet av undersökningen kan ha avgörande betydelse för om personen döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård.

Den som har begått brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård om den lider av en allvarlig psykisk störning och har behov av rättspsykiatrisk vård. För att ta reda på det genomförs en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) på uppdrag av domstol.

Ofta kan man även höra termen rättspsykiatrisk utredning – vilket dock inte är den korrekta benämningen. Men i dagligt tal avses vanligen rättspsykiatrisk undersökning när någon använder termen ”rättspsykiatrisk utredning”. I en rättspsykiatrisk undersökning ingår tre till fyra utredningar, som utgör underlag för det rättspsykiatriska utlåtandet – där rättspsykiatern (specialistläkare) sammanfattar sin bedömning. Den korrekta termen rättspsykiatrisk undersökning, är alltså alla utredningar och utlåtandet tillsammans.

Innan den rättspsykiatriska undersökningen begär domstolen oftast en paragraf 7-undersökning. Det är en läkarundersökning där en psykiater eller rättspsykiater bedömer behovet av en rättspsykiatrisk undersökning.

Så genomförs en rättspsykiatrisk undersökning (RPU)

Om personen är häktad när domstolen beslutar om en rättspsykiatrisk undersökning flyttas den misstänkte från häktet till en rättspsykiatrisk undersökningsenhet i Göteborg eller i Stockholm. Undersökningen tar vanligen fyra veckor. Den misstänkte undersöks av ett team bestående av rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal. Teamets uppdrag är att genom samtal, observationer och tester ta reda på om personen hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. De ska också svara på frågan om personen behöver vård.

För den som inte är häktad

Är den misstänkte personen inte häktad tar undersökningen oftast sex veckor. Den misstänkte vistas då till exempel hemma, på sjukhus eller behandlingshem under undersökningstiden och får komma till teamet på undersökningsenheten ett antal gånger för samtal, undersökningar och tester. Om den misstänkte inte kommer till samtalen, eller inte medverkar, kan personen efterlysas och föras till undersökningsenheten med hjälp av polis. Domstolen kan också besluta att personen ska tas in på undersökningsenheten i upp till två veckor för att undersökningen ska kunna genomföras. Utredningen går då till på samma sätt som en rättspsykiatrisk undersökning på en häktad person.

Om den misstänkte vårdas på till exempel en låst psykiatrisk avdelning och inte kan ta sig till utredningsenheten kan teamet istället åka dit.

Utlåtandet

Det rättspsykiatriska utlåtandet baserar sig på en medicinsk-psykiatrisk utredning, socialutredning, psykologutredning och – för häktade – omvårdnadsutredning. Precis som vid en paragraf 7-undersökning baseras även utlåtandet på information från andra källor. Handlingar och journaler beställs från till exempel vårdkontakter, Kriminalvården, Migrationsverket och socialtjänst. Det förekommer även referentsamtal med anhöriga.

Den ansvariga rättspsykiatern skriver sedan ett utlåtande som tillsammans med övriga utredningar skickas till domstolen. Rättsmedicinalverkets utlåtande är i huvudsak en bedömning om huruvida brottet har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och om personen behöver vård. Detta ger domstolen underlag för att kunna bestämma om personen ska undantas från att dömas till fängelse och istället dömas till rättspsykiatrisk vård.

Så många genomgår rättspsykiatrisk undersökning

År 2021 genomfördes 495 rättspsykiatriska undersökningar. Av dessa bedömdes 56 procent ha en allvarlig psykisk störning (APS) vid gärningen.