Andreas Tillmar, rättsgenetiker och molekylärbiolog
I kärnan på varje cell i våra kroppar finns den genetiska kod som påverkar vilka vi är och avslöjar vårt ursprung. Forskaren Andreas Tillmar har studerat koden och förbättrat skärpan i släkt- och faderskapsundersökningar.
Andreas Tillmar parkerar sig i kontorsstolen framför dataskärmen i arbetsrummet i en av Rättsmedicinalverkets många korridorer. I Linköping finns den enda avdelningen i landet som sysslar med rättsgenetik.
– Vår huvudsakliga uppgift är släktskapsundersökningar med hjälp av DNA-information. Vi räknar fram släktskapssannolikhet mellan två eller flera individer baserat på framtagna DNA-profiler, säger Andreas.
Andreas beräkningsmodeller har hjälpt till att göra bedömningar om släktskap mellan individer mycket säkrare idag jämfört med för bara tio år sedan.
Varje år görs bland annat tusentals faderskapsundersökningar vid avdelning för rättsgenetik. Vid faderskapsundersökningar är sannolikheten för en träff eller ett uteslutande, nästan alltid till graden av minst 99,999 procent. Siffran kan i vissa fall även symbolisera hur livsavgörande analyssvaret är för de iblandade. Men för att nå den säkerhetsnivån krävs emellanåt knivskarp matematik.
– Jag undersöker modeller och implementerar nya metoder för biostatistiska beräkningar i form av dataprogramvara. Modellerna i sig kan vara väldigt komplexa och det finns ingen tid att sitta och fundera kring dem vid hanteringen av varje ärende. Min uppgift är att se till att handläggarna här kan arbeta i ett användarvänligt dataprogram som visar resultat som går att förstå och tolka.
Analyserna sker vanligen på beställning av kommunernas socialnämnder men också domstolar kan begära släktskapsanalyser.
– Vi undersöker hur vanliga DNA-varianterna som två personer delar är i hela befolkningspopulationen. En statistisk beräkning och bedömning görs om varje DNA-variant som vi undersöker. Svaret visar om två personer är släkt eller bara råkar dela en variant som många i populationen bär på.
Andreas skrivbord är avlastningsyta för plastfickor, pärmar och diverse kontorsmaterial. Högar av A4-papper har vuxit i ojämna travar. Anslagstavlan på väggen täcks av faststiftade handlingar. Om det personliga arkivsystemet är självvalt, eller en produkt av tidens gång får vara osagt. Andreas säger att han har fått tillsägelser att städa.
Vi kan idag undersöka fler ställen på DNA-molekylen. Det gör att vi kan lösa fler fall till högre säkerhet.
All information av vikt finns elektroniskt lagrad. Det är trots allt med hjälp av datorns processorkraft som Andreas forskning har resulterat i mer komplexa och exakta datoriserade beräkningsmodeller.
– Vi kan idag undersöka fler ställen på DNA-molekylen. Det gör att vi kan lösa fler fall till högre säkerhet.
På den rättsgenetiska enheten i Linköping är det standard att undersöka 21 markörer på DNA-molekylen. Det räcker nästan alltid. Men vid behov kan undersökningen fördjupas. Idag har forskningen kommit dit att en undersökning kan omfatta närmare 200 markörer.
Kartläggningen av mänskligt DNA har hjälpt polisen att lösa många mordmysterier ibland lika osannolika som allvarliga händelser. Vidare forskning kring DNA från andra arter har öppnat för DNA-analyser för att artbestämma biologiskt material.
– För ett antal år sedan inträffade ett uppmärksammat fall med en skidåkare som blev skjuten till döds av misstag under älgjakten. Kulan dödade älgen men fortsatte sin bana och träffade skidåkaren.
Polisen kunde inte bara ta den osannolika slumpen för en sanning. En försäkran krävdes om att skidåkaren verkligen hade träffats av samma kula som dödade älgen.
– Ingångshålet på skidåkaren topsades för DNA. I provet hittade vi DNA från gris, strömming, älg och givetvis från människa. Orsaken till resultatet kunde inte helt klargöras. Möjligen hade skidåkaren en tröja med spår av andra djur eller så handlade det helt enkelt om maginnehåll. En älgs DNA var i vart fall med.
På senare år har Rättsmedicinalverket fått en uppgift som blir allt vanligare. Det handlar om att klargöra släktskapet mellan individer vid anhöriginvandring.
– Att få fram ett mer avlägset släktskap är svårare. I en del populationer har kusingifte inte varit ovanligt. Det kan leda till att tillsynes obesläktade individer kan dela flera DNA-varianter. Det blir ytterligare en utmaning i utvärderingen av släktskapet.
Sådan problematik har lett till att Andreas och hans kollegor har gjort populationsstudier på somaliska och afghanska befolkningsgrupper. Det krävs en klar bild över populationsgenetiken i dessa befolkningsgrupper för att på ett bättre sätt kunna peka ut varianter som bara delas av några få individer.
Andreas har en relativt fri arbetsroll och han har en stor inverkan på vilka forsknings- och utvecklingsprojekt han ska driva. Men forskningen måste ge resultat och förbättra arbete och analyser inom rättsgenetiken. Flera inom fältet kända vetenskapliga tidskrifter har publicerat Andreas forskningsresultat, bland annat Forensic Science International: Genetics, international Journal of Medicine och European Journal of Human Genetics.
– Just nu driver jag bland annat ett projekt som handlar om DNA-variationer i Nordsverige. Jag kartlägger befolkningsgenetiken i vissa Älvdalsregioner. Där vet man att det historiskt har varit liten in- och utflyttning. Vi vill veta om det finns spår av detta kvar. Finns det subregioner i Sverige som har sina egna DNA-varianter som kan påverka våra analyser.
Andreas Tillmar och hans kollegor har redan kartlagt Västerbottningarnas DNA i sitt examensarbete. Då kunde han konstatera att populationen där avviker från befolkningen i södra Sverige, där det inte finns någon tydlig regional DNA-struktur.
– Ett exempel från studien visade en DNA-variant bland många Västerbottningar som är relativt vanlig i Nederländerna och i Tyskland. Den historiker som var med i projektet visade populationshistorik över bosatta i varje västerbottnisk by i slutet av 1500-talet. Vissa år fanns inte några lokalt förankrade fertila män kvar i området eftersom alla var ute i krig. Kvar fanns män från holländska handelsflottan, de fick av naturliga skäl stor inverkan på de barn som föddes där vid den tiden.