Kanar Alkass, rättsmedicin
Vilken är din bakgrund?
– Jag är biomedicinsk analytiker i grunden och har ända sedan start jobbat med forskning. Först var jag knuten till det neurokirurgiska forskningslabbet på KI, då handlade mycket om metodutveckling kring stroke och forskning kopplad till hjärnceller. Jag började på rättsmedicin för att starta upp forskningsverksamheten och hjälpa de som var forskningsaktiva med deras forskning. Sedan slog det mig: varför forskar inte jag?
Vad handlar din forskning om?
– Jag disputerade år 2011 där jag försvarade min avhandling om analyser av tänder för åldersbestämning och geografiskt ursprung. Jag har fortsatt att forska inom detta område och blev docent 2022. Min forskning fokuserar på att underlätta identifieringen av avlidna, särskilt i när det helt saknas ledtrådar om den avlidnes identitet. Det blir extra utmanande när det handlar om lösfynd av skelettdelar. För att begränsa antalet möjliga identiteter är ålder, kön och geografiskt ursprung avgörande information. Huvudfokus har varit på analys av det extra kol-14 som tillkommit i atmosfären på grund av kärnvapenprovsprängningar ovan jord under kalla kriget och som lagrats in i allt levande i relation till koncentrationen i atmosfären. Nu börjar kol-14-halterna i atmosfären att komma ner till basalnivån och därför behöver vi hitta kompletterande metoder för åldersuppskattning som kan behövas framöver. Vi har så här långt en del lovande alternativ.
Vad ska din forskning leda till – hur kan resultaten implementeras?
– Målet med forskningen är att skapa praktiska verktyg för att underlätta identifieringen av avlidna i komplexa situationer, särskilt när traditionella metoder nått sina begränsningar. Genom att använda kol-14-analys i tänderna har vi redan etablerat en högprecisionsteknik för att fastställa individers födelseår och sedan flera år tillbaka har vi använt denna metod i det rättsmedicinska utredningsarbetet. Vi hoppas nu på att kunna bidra även med analyser av olika fraktioner av ben i de ärenden där det inte finns tänder. Kol-14-kurvan går att använda 30 till 40 år till – om vår forskning lyckas har vi en metod som alltid kommer att kunna användas.
Er forskning har beviljats medel från Vetenskapsrådet – hur kändes det att få det beskedet?
– Det var såklart otroligt roligt när vi fick veta att vi tilldelats medel från VR. Det är inte bara en bekräftelse på forskningens höga kvalitet, utan innebär också att vårt arbete bedöms ha stor samhällsnytta. Att få denna stämpel av erkännande och stöd ger en extra drivkraft och motivation. Och medlen behövs verkligen, dels för att min doktorand i projektet ska kunna avsätta tillräckligt med tid, och dels för att många analyser vi kommer att göra kostar mycket pengar.
Vilket är nästa steg och när beräknas ni vara klara:
– Nästa steg i vår forskning är att vidareutveckla metoder för att datera ben, särskilt i de fall där tänder saknas och enbart benrester återstår. Vi kan redan idag avgöra om ben är ”moderna” eller kommer från personer som dött före 1955. Men ingen tillgänglig metod idag har någon bra precision att säga födelseår eller dödsår utifrån undersökning av ben. Vi hoppas på att våra fortsatta studier ska kunna lösa detta, vilket skulle vara ett stort genombrott. Vi är optimistiska om att vara klara med detta nästa steg i vår forskning omkring 2027. Det är en ambitiös men realistisk tidsram som vi tror kommer att göra det möjligt för oss att bidra med värdefull kunskap och verktyg för rättsmedicinska utredningar och samhällets behov av identifiering och bedömning av benfynd.
Hur står sig svensk forskning internationellt och vad tror du att det beror på?
– Rent generellt har vi i Sverige högre kvalitet på vår forskning än vad vi kanske tror. Svaret på varför tror jag handlar om att vi har kvalitetstänk i alla led. Vi har väl etablerade rutiner och krav för att du ska kunna verka som forskare i Sverige. Du måste i alla lägen ha koll på vad det är för frågeställningar du jobbar med. Lägg till det högt ställda krav på alltifrån kvalitet och etik till att vi alltid eftersträvar flera metoder för att vidimera det vi som forskare säger oss att hittat. Allt sammantaget leder det till hög kvalitet på forskningen – och högt renommé internationellt. Inom rättsmedicin har vi dessutom fördelen att vi kan se en direkt verksamhetsnytta. Vi kan snabbt tillämpa det vi forskar fram inom verksamheten.