
Jag jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten

Jag jobbar inom hälso- och sjukvården

Rättsmedicinalverket är den myndighet som ansvarar för att utfärda rättsintyg, vilket görs på begäran av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Ett rättsintyg är ett skriftligt medicinskt utlåtande av en läkare om en persons skador eller andra fynd på kroppen. Ett rättsintyg hämtas in för att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång.
På denna sida finns allmän information om rättsintyg. Du kan klicka dig vidare för att ta del av information som särskilt riktar sig till dig som jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten, hälso- och sjukvården eller om du är våldsutsatt eller våldsutövare. Saknar du något? Vi tar gärna emot förslag på innehåll
Rättsmedicinalverkets läkare undersöker och bedömer skador i syfte att utfärda rättsintyg för målsägande och misstänkta gärningspersoner, det vill säga både för personer som eventuellt utsatts för brott respektive kan ha begått brott. Ett rättsintyg kan besvara frågor om hur och när en skada har uppkommit och om skadans allvarlighet.
Ett rättsintyg kan antingen baseras på en undersökning av målsäganden eller den misstänkta gärningspersonen eller på handlingar som patientjournaler och fotografier av personen. Ett rättsintyg som baseras på en undersökning kan även rymma handlingar som patientjournaler och fotografier.
Om rättsintyget ska baseras på en undersökning får personen besöka en av Rättsmedicinalverkets sex rättsmedicinska enheter för att få sina skador dokumenterade av en rättsläkare. Om personen inte kan ta sig till en rättsmedicinsk enhet, kan en forensisk dokumentationsläkare, s.k. FD-läkare, dokumentera skadorna.
Rättsmedicinalverkets FD-läkare finns på orter utanför de rättsmedicinska enheterna och undersöker målsägande och misstänkta gärningspersoner inför rättsintyg. Undersökningen utförs vanligtvis på en polisstation eller vårdcentral. FD-läkaren fotograferar och dokumenterar personens eventuella skador och skickar underlaget till en rättsmedicinsk enhet. Vid enheten går en rättsläkare igenom underlaget, bedömer skadorna och utfärdar ett rättsintyg. FD-läkare utfärdar inte rättsintyg.
Ett rättsintyg behöver inte innefatta en undersökning av personen, utan kan baseras enbart på handlingar. I dessa fall skickar Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten in relevanta handlingar, till exempel personens patientjournaler och fotografier av personen till Rättsmedicinalverket.
Målsäganden måste samtycka till att ett rättsintyg utfärdas, men det finns undantag om rättsintyget baseras enbart på handlingar. Undantagen är kopplade till brottsrubricering och till den påföljd som det misstänkta brottet kan ge.
Ett rättsintyg som baseras på en undersökning av målsäganden kräver målsägandens samtycke. Om målsäganden motsäger sig undersökningen får läkaren inte genomföra den.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kan fatta ett beslut om att kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson enligt 28 kap. rättegångsbalken. En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
Om personen som rättsintyget avser har genomgått en kroppsbesiktning eller om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och personen är misstänkt för en viss typ av brott, kan rättsintyget utfärdas utan hens samtycke.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i första hand inhämta rättsintyg från läkare vid Rättsmedicinalverket, men om det finns särskilda skäl får de inhämta rättsintyg från annan läkare med tillräcklig kompetens.
Läkare och tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården har en skyldighet att utföra undersökningar om Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten begär det. Läkare och tandläkare har en skyldighet att undersöka en målsägande med dennes samtycke och kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson, samt att ge utlåtanden över dessa. Denna skyldighet framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
Läkare och tandläkares skyldighet att på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten utföra undersökningar och kroppsbesiktningar, innefattar även utförande av spårsäkring och provtagning, vilket framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning. Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring och provtagning, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas.
Så går det till från att Polis- eller Åklagarmyndigheten begär ett rättsintyg till att Rättsmedicinalverket utfärdar ett sådant.
I samarbete med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har Rättsmedicinalverket tagit fram en film som beskriver fördelarna med rättsintyg som baseras på en undersökning/kroppsbesiktning framför rättsintyg som baseras enbart på handlingar. Patientjournaler är skrivna i syfte att dokumentera vård och behandling medan rättsintyg är skrivna av specialister i rättsmedicin som är experter på att bedöma skador och skriva utlåtanden som ska användas i en rättslig kontext.
Behöver du komma i kontakt med oss? Vi finns på sex olika platser i landet.
Bestämmelser om rättsintyg regleras i lagar, förordningar och föreskrifter. Nedan har vi samlat de mest centrala bestämmelserna.
Förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott
Lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott
Rättsmedicinalverkets föreskrifter (HSLF-FS 2024:21) om rättsintyg
Begäran om rättsintyg
Polismyndighetens blankett ”Begäran om rättsintyg” sänds elektroniskt till Rättsmedicinalverket.
Rättsintyg
Ett skriftligt medicinskt utlåtande av en läkare som inhämtas av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott.
Rättsintyg baserat på undersökning
Den typ av rättsintyg som grundas på en undersökning med fokus på att dokumentera skador hos en målsägande. Rättsintyg som baseras på en undersökning kan även rymma handlingar som patientjournaler och fotografier.
Rättsintyg baserat på kroppsbesiktning
Den typ av rättsintyg som grundas på en kroppsbesiktning med fokus på att dokumentera skador hos en misstänkt gärningsperson. Beslut om kroppsbesiktning fattas av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten enligt rättegångsbalken.
Rättsintyg baserat enbart på handlingar
Den typ av rättsintyg som grundas enbart på handlingar som Polismyndigheten förser Rättsmedicinalverket med, exempelvis patientjournaler och fotografier. Rättsläkare bedömer dessa handlingar och utfärdar rättsintyg.
Rättsläkare
Specialistläkare med särskild kompetens i skadedokumentation och skadebedömningar som är anställd vid Rättsmedicinalverket. Rättsläkare undersöker målsägande och misstänkta inför utfärdande av rättsintyg.
Forensisk dokumentationsläkare (FD-läkare)
Läkare utbildad av Rättsmedicinalverket i skadedokumentation. FD-läkare är timanställda vid Rättsmedicinalverket. FD-läkare undersöker målsägande och misstänkta som inte kan ta sig till en rättsmedicinsk enhet. FD-läkare utfärdar inga rättsintyg.
Spårsäkring och provtagning
Tillvaratagande av spår på kroppen eller från kroppsöppningar respektive provtagning från kroppen, såsom blod eller urin.
Här finns frågor och svar om rättsintyg indelade efter målgrupp. Du hittar också relevanta frågor och svar under respektive målgruppsida. Hittar du inte svar på din fråga så kan du kontakta kommunikationsenheten.
De senaste åren har den genomsnittliga handläggningstiden för ett rättsintyg baserat på en undersökning varit cirka två veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett rättsintyg baserat på en undersökning av en forensisk dokumentationsläkare är några dagar längre. Ett komplett ärende går i regel snabbare än ett ärende som behöver kompletteras med handlingar.
Om våldshändelsen skett i närtid* är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverkets det bästa underlaget för ett rättsintyg, men det finns vissa undantag.
Om den rättsintyget berör sökt och fått sjukvård för svåra skador tillför inte alltid en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket något till bedömningen. Behandlingsåtgärderna begränsar ofta möjligheten att undersöka skadorna, till exempel vid knivskador som efter att de sytts och bandagerats är svårvärderade. I sådana fall bör skadorna vara väl beskrivna i patientjournalen, som därmed utgör ett gott underlag för utfärdande av rättsintyg.
*Blåmärken och skrubbsår läker ofta inom två veckor och om det gått längre tid än så från våldshändelsen är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket sällan meningsfull. I sådana fall är ett rättsintyg baserat på handlingar (patientjournal och/eller fotografier) enda möjligheten.
Ett rättsintyg kostar 7 100 kr och betalas av Polismyndigheten. Rättsintyg är avgiftsfinansierade i enlighet med Förordning (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket. Avgifterna ska täcka kostnaderna på området. Avgifterna samråds med Ekonomistyrningsverket var tredje år och beslutas årsvis av RMV:s generaldirektör.
När rättsintyget är färdigt skickas det elektroniskt till beställaren som ofta är Polismyndigheten.
Kontakta rättsmedicinsk enhet för ditt polisområde. Om undersökningen inte kan vänta så kan du utanför kontorstid kontakta rättsläkare i beredskap.
Kontakta rättsmedicinsk enhet för ditt polisområde. Om undersökningen inte kan vänta så kan du utanför kontorstid kontakta rättsläkare i beredskap.
I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning. Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring och provtagning, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas
Spårsäkring av Rättsmedicinalverket beställs i samband med begäran om rättsintyg
Om Polismyndigheten vill ha en komplettering i ett redan expedierat rättsintyg, behöver nytillkomna handlingar (ej tidigare inskickade) skickas in via DurTvå. I fältet ”övrig information till mottagaren” får ansvarig handläggare gärna förtydliga att det gäller en komplettering. Kompletteringen kommer att registreras och debiteras som ett nytt ärende.
Har du frågor om begäran och komplettering är du välkommen att kontakta rättsintygskoordinator.
Fråga din verksamhetschef om vilka processer och rutiner som finns i er organisation gällande utfärdande av rättsintyg.
Vad ett rättsintyg ska innehålla och hur sådana ska utformas framgår av Rättsmedicinalverkets föreskrifter (HSLF-FS 2024:21) om rättsintyg.
Du är alltid välkommen att kontakta Rättsmedicinalverket om du har frågor om rättsintyg.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i första hand inhämta rättsintyg från läkare vid Rättsmedicinalverket, men om det finns särskilda skäl får de inhämta rättsintyg från annan legitimerad läkare eller tandläkare.
Läkare och tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården har en skyldighet att utföra undersökningar om Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten begär det. Läkare och tandläkare har en skyldighet att undersöka en målsägande med dennes samtycke och kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson, samt att ge utlåtanden över dessa. Denna skyldighet framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
I vissa fall kan det vara mer lämpligt att en läkare inom hälso- och sjukvården utfärdar ett rättsintyg än en rättsläkare vid Rättsmedicinalverket. Sådana fall inbegriper ofta särskild specialistkunskap, t.ex. hudläkare eller ögonläkare. Ett annat exempel är skador till följd av trafikolyckor. I dessa fall har den behandlande läkaren ofta bättre förutsättningar att besvara frågor om bestående men som värk eller funktionsnedsättningar och därmed bättre möjlighet att utfärda rättsintyget.
Läkare och tandläkares skyldighet att på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten utföra undersökningar och kroppsbesiktningar, som kan innefatta spårsäkring och provtagning, framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning. Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas.
Du får besöka en rättsmedicinsk enhet. Polisen följer ofta med dig till enheten. I undersökningsrummet får du träffa en rättsläkare från Rättsmedicinalverket. De informerar dig om vad ett rättsintyg är, under vilka förutsättningar ditt samtycke krävs och förklarar hur undersökningen kommer att gå till. Läkaren tittar på kroppen och fotograferar och beskriver eventuella skador på huden. Det underlättar därför om du har kläder som är enkla att ta av och på. Det är också en fördel om du inte bär smink. Läkaren använder sig av en linjal för att skadornas storlek ska framgå av fotografierna. Om du vill ha med dig en närstående kan du kontakta polisen och fråga om det går bra.
Om det behövs kan Rättsmedicinalverkets läkare genomföra spårsäkring och ta prover som hårprov.
Om du inte kan besöka en rättsmedicinsk enhet, till exempel på grund av att den ligger långt bort från där du bor, kan du undersökas av Rättsmedicinalverkets forensiska dokumentationsläkare (FD-läkare) som finns på olika orter. En sådan undersökning går till på ungefär samma sätt som ovan.
Här kan du läsa mer om samtycke till undersökningen och till utfärdandet av rättsintyget.
Målsäganden måste samtycka till att ett rättsintyg utfärdas, men det finns undantag om rättsintyget baseras enbart på handlingar. Undantagen är kopplade till brottsrubricering och till den påföljd som det misstänkta brottet kan ge.
Ett rättsintyg som baseras på en undersökning av målsäganden kräver målsägandens samtycke. Om målsäganden motsäger sig undersökningen får läkaren inte genomföra den.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kan fatta ett beslut om att kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson enligt 28 kap. rättegångsbalken. En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
Om personen som rättsintyget avser har genomgått en kroppsbesiktning eller om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och personen är misstänkt för en viss typ av brott, kan rättsintyget utfärdas utan hens samtycke.
Nej, som privatperson kan du inte vända dig till Rättsmedicinalverket för att få ett rättsintyg utfärdat.
Privatpersoner kan inte vända sig till Rättsmedicinalverket för att få ett rättsintyg utfärdat. Det är bara Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten som kan begära rättsintyg av Rättsmedicinalverket.
Du kan även gå till en akutmottagning eller vårdcentral för att få dina skador dokumenterade. I ett senare skede kan Polismyndigheten inhämta din patientjournal, t.ex. om det blir aktuellt med ett rättsintyg. Läs mer på sidan för våldsutsatt/våldsutövare.
Nej, när rättsintyget är färdigt skickas det elektroniskt till beställaren som vanligtvis är Polismyndigheten.