Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Kvinna i röd klänning med gardin i bakgrunden
Katarina Howner är specialist i rättspsykiatri och har intervjuat många psykopater. Hon forskar om psykopati och psykopatiska drag.

Forskningen fortsätter leta bra behandlingsmetod mot psykopati

mer

Katarina Howner, rättspsykiater och expert på psykopati, har forskat och studerat psykopati under hela sin karriär. Hon menar att psykopaten inte är bortom räddning.
– Att komma till rätta med ett psykopatiskt beteende är svårt men jag tillhör inte de som menar att det är omöjligt.

Hur kommer det sig att din forskning är så inriktad mot psykopati?

-Jag har alltid varit fascinerad av dubbelnaturen hos personer med psykopati, hur en person som ytligt sett kan vara fungerande, därunder kan ha en så svår känslomässig störning. Bristen på empati och ånger vilket gör hen kapabel att bokstavligt talat i vissa fall gå över lik för att få sin vilja igenom. Det är både skrämmande och intressant på en gång.

Berätta om din forskning?

– Jag har forskat inom ämnet psykopati i snart 20 år. Under min doktorandtid gjorde jag hjärnavbildningsstudier på intagna med antingen psykopatiska eller autistiska drag från den rättspsykiatriska undersökningsenheten på Rättsmedicinalverket. Mitt intresse för psykopati, brist på empati och hjärnan har gjort att jag har fortsatt inom området. Idag driver jag flera olika forskningsprojekt, både ett hjärnavbildningsprojekt men även annan biologisk forskning på intagna på rättspsykiatrin i Stockholm. I ett tidigare projekt har vi undersökt psykopati ur olika aspekter på drygt 200 intagna vid de sju klass 1-anstalterna i Sverige. Datainsamlingen i det projektet är avslutat och vi har publicerat flera vetenskapliga artiklar och fortsätter att analysera data från projektet. Bland annat har vi undersökt samsjuklighet med psykopati och adhd, samt testat att par nyare modeller för hur man kan beskriva och bedöma psykopati. Den studien handlar om hur de nya modellerna står sig jämfört med den rådande modellen, PCL-R, som är en så kallad golden standard för att skatta psykiatri inom svensk rättspsykiatri. Det visade sig att personer som självskattade sina psykopatiska drag enligt en annan modell som heter TriPM, låg nära den expertskattning som gjordes med PCL-R-modellen. Det här ger stöd åt TriPM-modellen och tyder på viss självinsikt hos personer med psykopati. Nu håller vi även på att undersöka i vilken mån forskningspersonerna har varit utsatta för trauma i barndomen och hur det kan påverka deras grad av psykopati och vilken typ av brott de är dömda för.

Berätta om forskningen med hjärnavbildning?

– Jag är som sagt huvudansvarig för ett hjärnavbildningsprojekt där vi undersöker både hjärnans struktur men också hjärnaktivitet hos personer från normalbefolkningen som har höga respektive låga poäng på de olika delskalorna i TriPM-modellen för att skatta psykopati. Den triarkiska modellen (TriPM) bygger på antaganden att olika delar av hjärnan kan vara påverkad och ge olika uttryck inom den psykopatiska personligheten. Det handlar med andra ord om olika subgrupper inom psykopati och är något vi vill undersöka närmare. Undersökningen går till så att personerna genomgår olika tester samtidigt som vi undersöker deras hjärnaktivering vid till exempel känsloreglering, förmågan till empati och hur belöningssystemet i hjärnan fungerar. Vi använder oss av funktionell magnetkamerateknik där man får ett indirekt mått på hjärnaktivitet genom att utnyttja blodkroppars magnetiska egenskaper som skiljer sig åt beroende på om de transporterar syre eller inte. Vi undersöker vilka delar i hjärnan som aktiveras under det att forskningspersonen utför vissa tester i kameran.

Det forskas en del kring samsjuklighet mellan psykopati och till exempel autismspektrumstörningar som, ADHD och asperger, vad säger forskningen om det?

– Vi har som sagt studerat framförallt överlappet mellan adhd och antisocialt personlighetssyndrom och psykopati i ett material insamlat från klass 1-anstalter i Sverige. Man kan se att det finns stora överlapp och frågan är om vi inom psykiatrin ibland misstolkar antisociala drag för adhd och vice versa. Vi har ännu inte studerat autistiska drag i det här materialet. Men det är möjligt att vi kommer att undersöka det senare.

Vilka personlighetsdrag är det som överlappar?

– Det finns drag som är gemensamma för adhd och antisocialt personlighetssyndrom såsom till exempel impulsiviteten och svårighet med känsloreglering.

Vad annars säger modern forskning om psykopati?

– På gruppnivå kan man se avvikelser i hjärnan, både strukturellt och i hjärnans funktion i framför allt pannloberna och tinningloberna. Men det är som sagt på gruppnivå, vi kan inte ta en enskild hjärna och utläsa ur den om det kan finnas psykopatiska drag hos en individ. Det pågår en debatt och en del forskning inom fältet kring hur vi inom medicinsk vetenskap bäst ska beskriva tillståndet psykopati. Det handlar då bland annat om hur vi ska förhålla oss till psykopati i relation till att den idag helt dominerande PCL-R-modellen lägger så stor vikt vid antisociala och kriminella beteenden. I nyare modeller försöker man istället beskriva och lägga tyngden på den psykopatiska personligheten.

Vad är målet med dagens forskning om psykopati?

– Genom att bättre kunna beskriva de bakomliggande biologiska skillnader hos personer med psykopati tänker jag mig att vi dels kan upptäcka det tidigare och sedan så småningom kunna utveckla specifika behandlingsmetoder.

Forskas det på en behandlingsmetod för psykopati?

– Ja, idag görs det men under många år ansågs psykopati var ett icke-behandlingsbart tillstånd. Det är en utmaning att behandla de här individerna men den samhällsekonomiska vinsten om man kunde hitta en framkomlig behandling med positiv effekt skulle vara stor. Särskilt med tanke på att återfallsförbrytare och våldsbrott står samhället dyrt på i princip alla plan, inte bara ekonomiskt.

Om man lyckas kartlägga vilka delar av hjärnan som fungerar annorlunda hos psykopaten, hur skulle det kunna lindra eller till och med bota psykopati?

– Om vi vet mer om vilka delar i hjärnan som är involverade kan vi lättare skapa modeller för behandling genom att inrikta oss på specifika beteenden som vi skulle kunna påverka. Man kan också tänka sig att man på sikt skulle kunna mäta effekter av behandling genom hjärnavbildning, eller identifiera olika subgrupper inom psykopati så att behandlingen skulle kunna bli mer individanpassad.

När finns en fungerande behandlingsmetod?

-Det kan jag inte svara på.

Psykopatens möte med samhället

Berätta om testet som avslöjar psykopaten?

– Det finns manualer och instrument för att skatta psykopati, den vanligast förekommande är The Psychopathy Checklist Revised (PCL-R) som används till exempel inom Kriminalvården och vid Rättsmedicinalverket. I den modellen läggs stor vikt vid antisociala och kriminella beteenden.  För att använda det instrumentet görs en semistrukturerad intervju med en läkare eller psykolog som har utbildats på instrumentet. Utöver det behöver man ha tillgång till annan information, till exempel utdrag ur belastningsregistret, journalanteckningar eller kanske en referens som känner personen och som man kan ställa frågor till. Stödinformation behövs eftersom personer med psykopati ofta ljuger obehindrat. PCL-R-skalan går från 0 upp till 40 poäng och i Nordamerika brukar man ange att personer som får mer än 30 poäng har psykopati. I Europa i icke kriminella populationer brukar man prata om ett något lägre gränsvärde, 26 poäng.

Får alla som testas i vart fall några poäng på psykopatskalan?

– I en normalbefolkning kommer de flesta hamna lågt på PCL-R-skalan. Men en del har självklart mer poäng än andra och kan ligga i mitten av skalan och då kan omgivningen faktiskt uppfatta en del störningar i personligheten även om man inte kan tala om psykopati. Hamnar en sådan person i en kris så kan de störningarna dessutom blomma ut ytterligare. Men de allra flesta av oss kommer att få några enstaka poäng på PCL-R, vilket inte är konstigt.

Kan man lindra psykopati?

– Man kan säga att personlighetssyndrom inte behandlas med läkemedel utan det handlar mer om att jobba med personligheten med hjälp av till exempel psykoterapi. Ett problem för psykopater är att de sällan själva upplever att de har problem och då är det svårt att motivera till förändring. Men i vissa fall har de tröttnat på alla sina trasiga relationer, sitt kriminella beteende och att sitta i fängelse. I de fallen är de mer motiverade att gå i psykoterapi för att åstadkomma bättring. Men det är vanligt att de här personerna kan vara motiverade först i början men sedan tröttnar på terapin. Att komma till rätta med ett psykopatiskt beteende är svårt men jag tillhör inte de som menar att det är omöjligt. Ett sätt att motivera den psykopatiske personen kan vara att förklara vad de själva tjänar på att förändra sig till det bättre.

Är psykopater alltid kriminella?

– I det mest använda testet, PCL-R-modellen, ingår kriminalitet och lagbrott i personens liv för att de ska komma upp i höga poäng på PCL-R-skalan. Du ska inte heller ha ett fungerande yrkesliv och fungerande relationer. Det handlar om en population där en stor andel har en kriminell och antisocial sida. Alltså människor som tar vad de vill ha utan omsorg om andra. Alla behöver inte vara våldsbrottslingar men man har rört sig i ett gränsland till den typen av gränslöst beteende.

Hur behandlas psykopaten av rättsväsendet?

– Har du bara psykopati och antisocialt personlighetssyndrom har du inte en allvarlig psykisk störning som ger rättspsykiatrisk vård vid lagbrott. Du hamnar helt enkelt i fängelse om du döms för brott med fängelse på straffskalan.

Läs mer om psykopati här