Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Frida Juhl, biomedicinsk analytiker på rättsmedicin i Lund.
mer

Frida Juhl, biomedicinsk analytiker som arbetar med dödsfallsutredningar

En biomedicinsk analytiker har ett dolt arbetsområde, men kan spela en avgörande roll i utredningen av dödsorsaker och dödssätt vid rättsmedicinska obduktioner. För Frida Juhl är det lite av ett drömjobb att arbeta på Rättsmedicinalverket då hon brinner för att kunna leverera svar i dödsfallsutredningar och utveckla kvalitetsarbetet.

En biomedicinsk analytikers, eller BMA som det kallas, främsta uppgift på Rättsmedicinalverket är att se till att rättsläkarna får tillräcklig med information för att hitta dödsorsak och dödssätt. Vi möter Frida Juhl i det histopatologiska laboratoriet på den rättsmedicinska enheten i Lund. Det är här man preparerar vävnadsprover som rättsläkaren sedan analyserar i mikroskop.

Fridas uppgift är bland annat att färga vävnaden så att det blir lättare att se sjukliga förändringar i den. Det kan exempelvis handla om hjärtinfarkter, hjärnblödningar och cancer. Det kan också handla om inflammatoriska reaktioner som till exempel lunginflammation och covidviruset.

– Vi har en standardmetod som vi alltid erbjuder rättsläkarna. Sedan kan de begära ytterligare undersökningar om de tycker att det behövs. Vi är på så sätt en del av detektivarbetet när det gäller att ta reda på vad en person har avlidit av, säger Frida Juhl.

Frida tittar på ett vävnadsprov där man kan se sjukliga förändringar och inflammatoriska reaktioner.

Många arbetsmoment för att få fram ett färdigt prov

Det är många olika arbetsmoment som ska göras innan vävnadsprovet är klart att kolla på i mikroskop. Frida visar några olika apparater och verktyg som behövs och lägger upp ett färdigt vävnadsprov på mikroskopet och visar vad man kan se i det.

– Vi färgar vävnadsprovet för att kunna se kontraster. Cellkärnor får en färg och bindväven en annan. Rättsläkarna kan då analysera om personen har haft till exempel hjärtinfarkt eller hjärnblödning.

Det är en ganska lång arbetsprocess för att få fram vävnadsprover som man kan titta på i mikroskop.  Rättsläkarna väljer ut bitar från olika organ vid obduktion som sedan fixeras i formalin av Frida och hennes kollegor på labbet. Formalinet tränger in i vävnaden och gör att den biologiska processen avstannar och att vävnadsbiten inte ruttnar. Sedan skärs bitar från vävnaderna och läggs på kassetter, så kallade klossar. Vävnadsbitar körs sedan i ett dehydreringsinstrument för att ta bort vätska. Till sist bäddas klossarna in i paraffin och kyls ner innan de snittas i extremt tunna skivor och läggs på glas och färgas in.

Frida laddar mikroskopet med ett nytt glas och tittar på de vävnadsprover som hon har arbetat fram. De är infärgade i olika färger beroende på vilken vävnad det är.  Även i de fall där det inte misstänks något brott kan undersökningen vara viktig, inte minst för att ge anhöriga svar.

– Vi kan hitta sjukliga förändringar som man inte vetat om, exempelvis cancer. Uppdraget är att ge svar till polisen, men också till anhöriga som ofta undrar hur deras närmaste har avlidit, säger Frida.

En en lång process ligger vävnadsprovet på glas och kan undersökas i mikroskop

På den rättsmedicinska enheten i Lund arbetar cirka 20 rättsläkare, rättsmedicinska assistenter, utredare, biomedicinska analytiker och administratörer med att på uppdrag av polis och domstol göra dödsfallsutredningar. Det handlar om oväntade eller onaturliga dödsfall, till exempel mord och andra misstankar om brott, självmord och olyckshändelser. Obduktioner görs även för att fastställa en död persons identitet. Upptagningsområdet för enheten i Lund är hela Skåne, Blekinge och Kronobergs län.  Syftet är att utesluta brott och fastställa dödsorsak. Varje år görs cirka 1000 obduktioner på enheten.

Övriga rättsmedicinska enheter finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping och Göteborg och sammanlagt arbetar cirka 150 personer inom den rättsmedicinska avdelningen.

Kvalitetsarbetet viktigt

Frida Juhl är utbildad till biomedicinsk analytiker som är en treårig högskoleutbildning. Hon vill egentligen bli biolog men fastnade för att jobba som BMA. Rättsmedicinalverket är en lite mindre arbetsplats jämför med till exempel ett sjukhus och Frida gillar att det är ett högt kvalitetstänk i hela organisationen.

– Egentligen hamnade jag här lite på ett bananskal. Jag hade hört talas om Rättsmedicinalverket i hela mitt liv då min farfar kände en rättsläkare som jobbat inom rättsmedicin länge. När väl ett jobb dök upp här tvekade jag inte att söka.

Just kvalitetsarbetet är något som ligger Frida nära hjärtat. Hon jobbar också som kvalitetskoordinator för alla BMA:er på myndigheten, cirka 15 personer. Rättsmedicins verksamhet är ackrediterad av Swedac, som är ett statligt ackrediteringsorgan för kvalitet och säkerhet, och då måste vissa förutbestämda kvalitetskrav följas.

– Det är viktig med likvärdiga resultat i hela myndigheten. Vi jobbar lite olika på de olika enheterna men resultatet ska bli lika. Det är viktigt med spårbarhet för att kunna göra efterkontroller om det skulle uppstå ett fel någonstans i processen.

Vilka egenskaper ska en BMA ha?

– Du ska vara noggrann och du ska ta ditt jobb på stort allvar. Du finns en människa bakom provet, död eller levande, och den ska behandlas med värdighet och respekt. Du måste också vara analytiskt lagd.

När är jobbet som bäst?

–  När jag får lösa problem och kan ge ett svar i rättskedjan. Jag har hittat helt rätt här i livet. Brinner för mitt yrke och min yrkeskår. Vi syns inte så mycket i rättskedjan, vi är inte så många, men jobbet är viktigt och vi jobbar hårt för att leverera glas och analyser med hög kvalitet.