Forskning på avdelningen för rättspsykiatri
Det övergripande syftet med forskning inom RMV:s Rättspsykiatriska avdelning är att utveckla kvaliteten i det rättspsykiatriska verksamhetsområdet samt att säkerställa en hög kompetens hos avdelningens medarbetare.
Vår forskning har två prioriterade kunskapsområden:
- Avdelningens bedömnings- och utredningsmetoder, det vill säga att undersöka och utveckla de metoder och arbetsprocesser vi använder i utredningssyfte i förhållande till våra frågeställningar
- Uppföljning av undersökningspopulationen, det vill säga att öka kunskapen om personer som blir föremål för de undersökningar som genomförs i verksamheten.
De prioriterade forskningsområdena är centrala för att avdelningen fortsatt ska leverera rättssäkra och tillförlitliga produkter och bedömningar. En förutsättning för detta är att säkerställa att vi har evidensbaserade metoder och arbetsprocesser samt en gedigen kunskapsbas om den grupp vi bedömer.
Klicka här för att mejla den rättspsykiatriska avdelningens forskningssamordnare Malin Pauli
Vår forskning bedrivs i samarbete med universitet och de flesta forskande medarbetare är anknutna till en av tre forskargrupper/forskningscenter.
Forskargruppen Rättspsykiatri Göteborg vid Göteborgs universitet
Forskargruppen leds av Peter Andiné, rättspsykiater och professor vid Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) vid Göteborgs universitet, där Malin Hildebrand Karlén, psykolog och docent, är biträdande föreståndare. Gruppen bedriver klinisk forskning kring rättspsykiatriska undersökningar och rättspsykiatrisk vård. Ett exempel på forskningsområde är att öka kunskapen om kroppslig sjukdom och hjärnhälsa och dess påverkan på utfall vid både undersökning och vård. Ett annat område är att beskriva beslutsprocessen vid rättspsykiatriska undersökningar och beskriva sambanden mellan juridiskt uppsåt, personligt ansvar samt gärningsmannens förmåga att förstå en brottslig gärnings innebörd. Även forskning på specifika subgrupper och undersökningsmetoders styrkor och svagheter i en rättspsykiatrisk utredningskontext utförs.
Pågående projekt av särskild relevans
RPU 2.0: Syftar till att öka kunskapen om hur våldskriminalitet uppkommer till följd av hur olika personbundna och situationsspecifika faktorer samverkar. Häktade personer som genomgår rättspsykiatrisk undersökning beskrivs genom 1300 variabler utifrån ett medicinskt-psykiatriskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Projektet är ett samarbetsprojekt inom Rättspsykiatriska avdelningen och genomförs vid båda utredningsenheterna. Klicka här för att mejla projektansvarig Peter Andiné
Beslutsprocessen: undersöker beslutsprocessen i rättspsykiatriska team vid rättspsykiatriska undersökningar med målet att ta fram ett beslutsstöd för utredare. Klicka här för att mejla projektansvarig Malin Hildebrand Karlén
Multimetodprojektet: syftar till att undersöka hur information erhållen via olika typer av metodik, dels överensstämmer med varandra och dels bidrar med i förståelsen av typ av psykopatologi och allvarlig psykisk störning. Klicka här för att mejla projektansvarig Malin Hildebrand Karlén
Autismspektrumstörning och dess relation till begreppet allvarlig psykisk störning i rättspsykiatriska undersökningar: syftar till att utforska hur olika karaktäristika och symptom inom ramen för, och associerade till, diagnosen Autismspektrumstörning påverkar den rättspsykiatriska bedömningen av huruvida ett tillstånd är i linje med APS eller inte. Klicka här för att mejla projektansvarig Malin Hildebrand Karlén
Vetenskap och moral i RPU:er: syftar till att undersöka i vilken mån diagnostik och bedömningar om rättslig särbehandling i RPU:er har påverkats av samtida vetenskapliga teorier vs. moraliska uppfattningar/omdömen. Klicka här för att mejla projektansvarig Malin Hildebrand Karlén
Forskargruppen Forensisk beteende- och neurovetenskap på Karolinska institutet
Forskargruppen leds av Katarina Howner, rättspsykiater, docent och adjungerad adjunkt på KI. I forskargruppen bedrivs projekt som på olika sätt rör kopplingen mellan psykisk störning, våld och normbrytande beteenden. Genom att undersöka individuella faktorer, såsom psykiatriska tillstånd och personlighetsdrag, samt olika miljöfaktorer, försöker vi förstå vad som leder till våldsutövande och andra antisociala beteenden.
Klicka här för att komma till Katarina Howners forskargrupp på Karolinska institutets webbsida
Pågående projekt av särskild relevans
Från Gen till Hjärna (GeBra): en tvärsnittsstudie med syfte att undersöka samband mellan gener, personlighetsdrag och neuropsykologiska funktioner med särskilt fokus på psykopatiska drag och beteenden i fängelsepopulation. GeBra II innefattar hjärnavbildning med avseende på psykopatiska drag enligt den triarkiska modellen. Klicka här för att mejla projektansvarig Katarina Howner
PCL-R-skattningar av livstidsdömda – en uppföljningsstudie av interbedömarreliabilitet i praktiken: avser undersöka samstämmighet i bedömning av psykopati i samband med de riskbedömningar av livstidsdömda som görs inom verksamheten. Klicka här för att mejla projektansvarig Malin Pauli
Vårdnadskonflikt och våld i samband med separation: syftar till att identifiera riskfaktorer för vårdnadskonflikter och våld i samband med separation samt att undersöka effekter av vårdnadskonflikt baserat på registerdata. Klicka här för att mejla projektansvarig Katarina Howner
Forskargruppen Forensisk epidemiologi på Karolinska institutet
Forskargruppen leds av Thomas Masterman, Klicka här för att mejla Thomas Masterman, rättspsykiater, docent och adjungerad lektor på KI, och bedriver projekt som på olika sätt berör kopplingen mellan psykisk ohälsa och kriminalitet. I dagsläget bedrivs huvudsakligen registerbaserade studier om hur psykiska störningar, substansmissbruk och bristfällig läkemedelsföljsamhet höjer risken för våldsbrott.
Pågående projekt av särskild relevans
Återfallsrisken hos lagöverträdare dömda till rättspsykiatrisk vård: syftar till att genom förbättrade beräkningsmodeller ge myndigheter, vårdgivare och andra samhällsaktörer svar på hur faktiska skillnader ser ut i genomsnittliga tider för frihetsberövande mellan individer dömda till rättspsykiatrisk vård eller fängelsepåföljd. Klicka här för att mejla projektansvarig Jonas Forsman
Riskbedömning av våldsrisk hos psykisk störda lagöverträdare: syftar till att vidareutveckla riskinstrumenten FoVOx respektive Foxweb för potentiell användning vid Rättsmedicinalverkets riskbedömningar vid särskild utskrivningsprövning, samt för kontinuerligt användning inom den rättspsykiatriska vården och undersöker dess tillförlitlighet för skattningar av återfallsrisken i våld hos psykisk störda lagöverträdare. Klicka här för att mejla projektansvarig Jonas Forsman
Uppföljning av rättspsykiatriska bedömningar: syftar till att göra uppföljningar av våra rättspsykiatriska bedömningar för att säkerhetsställa att våra bedömningar håller god kvalitet samt att de görs på ett rättssäkert sätt över hela landet. Vi undersöker även hur domstolarna har använt våra bedömningar och hur det går för de utredda efter att de påbörjat sina påföljder. Klicka här för att mejla projektansvarig Ulrika Haggård