Identifiering av avliden
När en okänd människa hittas avliden är det viktigt att identifiera personen. En av Rättsmedicinalverkets uppgifter är utföra identifieringar av avlidna med hjälp av tandidentifiering eller DNA.
Det är polisens ansvar att identifiera en omkommen person när identiteten är okänd. Oftast finns det en teori om vem den avlidne är och för att säkerställa identifieringen kan polisen ta hjälp av Rättsmedicinalverket.
Vetenskapliga metoder
Det finns flera olika vetenskapligt beprövade metoder att använda vid identifieringsarbetet. Identifiering baserat på tänder och DNA är de vanligaste metoderna som Rättsmedicinalverket använder – och ibland används båda två för att skapa en heltäckande bild. De rättsmedicinska och rättsgenetiska verksamheterna samarbetar ofta när en avliden person ska identifieras.
Rättsmedicinsk obduktion
När en avliden person ska identifieras är det första steget en rättsmedicinsk obduktion där man gör en yttre och en inre undersökning av kroppen. Den rättsmedicinska obduktionen blir en viktig del i den fortsatta utredningen av identifieringen eftersom den bestämmer valet av metod.
Tandidentifiering
Att identifiera en avliden person med hjälp av tänderna är en effektiv och säker metod. I Sverige har vi en väl dokumenterad tandvård med odontologisk information som röntgenbilder och tandvårdsjournaler. Det gör att identifiering av avlidna kan utföras enkelt, snabbt och till en låg kostnad. Genom att jämföra tandvårdens röntgenbilder med nytagna röntgenbilder på en avlidens tänder kan identiteten ofta fastställas omedelbart. Tandröntgen ger nämligen en tydlig bild av egenskaper som är unika för varje person.
DNA-identifiering
Ibland väljer man att identifiera en avliden med hjälp av DNA. Efter den rättsmedicinska obduktionen skickas prov till rättsgenetik för DNA-analys. Eftersom det vanligtvis finns en hypotes om vem den avlidne kan vara kontaktar polisen de anhöriga, till exempel familj eller släktingar, för att få jämförelseprov. Det innebär att de anhöriga lämnar sitt DNA genom exempelvis ett munskrapsprov. Rättsgenetik gör därefter en matchning mellan prov från den avlidne och prov från anhöriga, och en sannolikhet redovisas till den rättsmedicinska avdelning som beställt analysen. Den rättsgenetiska enheten gör drygt 100 DNA-utredningar om året för att identifiera avlidna personer.
I ett antal fall om året anmäls någon försvunnen. Det händer då att anhöriga till den försvunna personen vill lämna prov för eventuell senare matchning.
Identifiering vid katastrofer
Vid en större olycka eller katastrof med många döda är det polisens ansvar att fastställa de omkomnas identitet. Identifieringen görs enligt den standardiserade processen Läs mer om identifiering av avliden vid DVI-händelse (Disaster Victim Identification) där flera olika specialistgrupper arbetar, däribland experter från Rättsmedicinalverket.