Kanar Alkass, forskare och 14C-expert (kol14-expert) vid Rättsmedicinalverket.
Kanar Alkass, forskare och 14C-expert (kol14-expert) vid Rättsmedicinalverket.
mer

Isdalskvinnan var äldre än man tidigare har trott

2018-02-21

Isdalskvinnan uppskattades vara runt 30 år gammal när hon dog. Men det var innan Rättsmedicinalverket fick uppdraget att hjälpa norsk polis med mysteriet. De nya analyserna visar att kvinnan, som dog för snart 50 år sedan, blev betydligt äldre.

– Troligen hade hon åtminstone fyllt 40 år, säger Kanar Alkass, forskare och 14C-expert (kol14-expert) vid Rättsmedicinalverket.

Hon och kollegan Henrik Druid, professor i rättsmedicin, har gjort flera analyser av den döda Isdalskvinnan, som är ett av Norges största kriminalmysterier.
– Vi har analyserat tre tänder. Svaren visar med säkerhet att hon föddes före år 1955. Efter justering för tid mellan födelseår och åren i hennes liv då de olika tänderna bildades, kan vi dessutom säga att hon föddes före år 1944. Mer sannolikt ganska långt före, säger Kanar Alkass.

Se film här

Isdalskvinnans kropp hittades svårt bränd den 29 november år 1970 i Isdalen i närheten av den norska staden Bergen. Ännu idag vet inte polisen vem hon var, var hon kom ifrån eller om hon blev mördad. Förhoppningen är att en korrekt beräkning av den döda kvinnans ålder ska göra att polisutredningen kommer närmare en lösning.

Atomprovsprängningarna spelar en viktig roll

Att Kanar Alkass drar slutsatsen att Isdalskvinnan var född före år 1944 baseras på mängden 14C-atomer som finns inlagrade i hennes tänder. Efter år 1955 ökade mängden 14C i jordens atmosfär. Orsaken är alla provsprängningar av kärnvapen på jordytan som skedde under åren 1955 och 1963. Efter provstoppet år 1963 har mängden 14C klingat av i jämn takt. Alla tänder som har bildats sedan år 1955 har en sådan mängd 14C inlagrat, som överensstämmer med mängden som fanns i atmosfären vid året för när tanden bildades. Det kan läsas av i Bombpulskurvan som når sin topp år 1963 då provstoppet infördes.

Isdalskvinnans tänder visar inga förhöjda 14C värden och kan alltså inte ha bildats efter år 1955.
En av de undersökta tänderna bildades när Isdalskvinnan var 11 år. Inte heller den tanden bär spår av förhöjda 14C -värden. Isdalskvinnan föddes alltså minst 11 år innan ytprovsprängningarna startade, alltså någon gång före år 1944.

Men Kanar Alkass och Henrik Druid har gjort fler analyser för att komma ännu närmre sanningen. Analys av aspartat-racemisering på en död person som man vet åldern på, ger svar på när personen i fråga har dött. Men i det här fallet står dödsåret 1970 redan klart. Då kan racemiseringen istället ge svar på hur gammal personen var när den dog.

Mer analyser avslöjade en åldrad Isdalskvinna

Analysen har skett på tre tänder där en är en framtand i överkäken, vilket faktiskt kan vara missvisande för anaylsresultatet. Tänderna längst fram är nämligen exponerade för lägre temperatur. Särskilt om personen har ett bett som gör att läpparna inte är slutna. Temperatur påverkar racemiseringstakten och framtänder brukar därför undvikas vid aspartat-racemisering. Räknar man bort framtanden ur analysen, vilket Kanar Alkass tror ger ett svar närmare sanningen, då visar de andra två tänderna att Isdalskvinnan hade fyllt 44 år. Tas alla tre tänder med i analysen så är svaret att hon var drygt 36 år.

Men Kanar Alkass fäster alltså större tilltro till analysen av de två tänderna längre in i Isdalskvinnans mun. Det är därför hon menar att Isdalskvinnan hade fyllt 40 år och kanske till och med ytterligare något eller några år.

Rättsmedicinalverket har dessutom hjälpt polisen i ett annat liknande fall. Då handlar det om den så kallade Plazakvinnan, som år 1995 hittades skjuten i huvudet på Plaza hotel i Oslo. Ingen vet vem hon var. Rättsmedicinalverket har gjort samma analyser på hennes tänder som på Isdalskvinnans. Resultatet talar för att Plazakvinnan föddes år 1971, vilket skulle betyda att hon var ungefär 24 år när hon dog.

Polisen hoppas nu att genom tips hitta levande släktingar till de båda döda kvinnorna. Den möjligheten ökar om man vet födelseår på dem. Med jämförelsematerial från anhöriga skulle DNA-utredning kunna ge exakta svar på kvinnornas identiteter. Den informationen är viktig om polisen vill få svar på hur och varför de dog.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.