Rättskemiska analys av bensodiazepiner
Rättskemiska laboratoriet utför analyser av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter i biologiskt material som till exempel blod, urin och hår. Foto: JKF PHOTO
mer

Läkemedel kan ge effekt på det dödliga våldet

2017-03-24

Doktorand Jonatan Hedlunds studie visar att behandling med vissa läkemedel kan minska antal fall av dödligt våld. Men det finns också läkemedel som verkar ge motsatt effekt.

Överläkare Jonatan Hedlund arbetar till vardags som rättspsykiater vid Rättsmedicinalverket. För tillfället är han dessutom engagerad i sin avhandling vilken han hoppas blir klar inom ett par år.

Jonatans forskning har redan resulterat i artiklar i flera vetenskapliga tidskrifter som ”Journal of forensic and legal medicine” och ”Forensic science international”. I den sistnämnda presenteras Jonatans delstudie som visar att 57 procent av mordoffren och drygt 62 procent av förövarna hade alkohol, droger och eller narkotikaklassade läkemedel i kroppen vid gärningstillfället.

Många rättspsykiatriska utredare och kliniker har länge observerat att bensodiazepiner tycks kunna utlösa aggressivt beteende.

Alkohol är överrepresenterat i samband med våld med dödlig utgång, och så är det för både offer och gärningspersoner. Efter alkohol kommer bensodiazepiner som Sobril och Stesolid, och andra läkemedel i gruppen Z-droger med lugnande effekt som Imovane och Stilnoct. Drygt var femte gärningsperson och drygt var tionde offer hade den typen av narkotikaklassade läkemedel i kroppen vid gärningstillfället. Att jämföra med till exempel anabola steroider som i den här studien testades positivt hos bara en av 120 gärningspersoner, och hos inget av offren.

– Många rättspsykiatriska utredare och kliniker har länge observerat att bensodiazepiner tycks kunna utlösa aggressivt beteende. Ett av de mer intressanta fynden i vår studie var också att bensodiazepiner signifikant oftare förekom hos gärningspersoner än hos offer, säger Jonatan Hedlund.

I sin artikel i ”Forensic science international”, konstaterar Jonatan att gärningspersoner som har begått dödligt våld ofta vittnar om att konflikten börjat med verbal konfrontation som sedan har övergått i fysiskt våld. Vid sådana tillfällen kan alkohol, droger och läkemedel fungera som bränsle.

Läs artikeln ”A population-based study on toxicological findings in Swedish homicide victims and offenders from 2007 to 2009” i Forensic science international

Jonatan har gjort en annan delstudie som han presenterade i samband med halvtidskontrollen för hela sitt doktorandprojekt. Den studien visar att vissa psykoaktiva receptbelagda läkemedel faktiskt kan hindra en person från att begå dödligt våld. Något som framkom efter rättskemiska analyser av gärningspersoner, vilka har jämförts med samma typ av analyser av personer som har omkommit i trafikolyckor. Den senare kategorin har fått representera normalbefolkningen som vanligen inte genomgår en kemisk analys för droger eller alkohol.

– Vi har kunnat konstatera sämre följsamhet att ta vissa föreskrivna psykoaktiva läkemedel hos presumtiva mördare, personer som kommer att begå dödligt våld, i jämförelse med normalbefolkningen, säger Jonatan.

Gärningspersoner som på eget initiativ avbryter sin behandling med vissa antidepressiva och antipsykotiska läkemedel verkar öka risken att begå dödligt våld.

– Vi fann att avbruten behandling med antidepressiva eller psykosdämpande och stämningsstabiliserande läkemedel medförde sex till sju gånger så hög risk att begå dödligt våld. Men vi såg ingen signifikant ökad risk att falla offer för dödligt våld vid avbruten behandling av dessa typer av läkemedel.

Psykosdämpande läkemedel som Haldol och stämningsstabiliserande preparat som Ergenyl kan i många fall alltså ha en dämpande effekt på ett våldsamt beteende. Tvärtom är det med bensodiazepiner och liknande läkemedel.

– När det gäller just bensodiazepiner och bensodiazepinliknande preparat kunde vi i den studien konstatera att det föreligger signifikanta riskökningar att falla offer för, som att begå dödligt våld. Så var det oavsett om behandlingen var föreskriven av en läkare eller om preparaten intogs illegalt. Observationen ger stöd för att farmakologiska egenskaper hos gruppen bensodiazepiner och liknande preparat kan orsaka ett aggressivt beteende.

Finns det något sätt att gå vidare med din forskning?

– Det skulle givetvis vara intressant att utvidga studien till att omfatta data från fler individer och fler läkemedelsgrupper. Även data från andra länder skulle med fördel kunna inkluderas.

Så genomfördes studien

265 mordoffer och 120 gärningspersoner i Sverige ingår i studien.
Data har samlats in för perioden från den 1 januari år 2007 till och med 31 december 2009.
Samtliga som har ingått i studien har genomgått en rättskemisk analys. Analysen av gärningspersonerna skedde inom 48 timmar från att de begick gärningen, vilket ökar sannolikheten för påverkan vid gärningstillfället.
Data beträffande alkohol, droger och narkotikaklassade läkemedel har registrerats.
Närmare 92 procent av gärningspersonerna och 67 procent av offren var av manligt kön.
Snittåldern på gärningspersonerna var drygt 36 år med en variation från 15 år till 89 år.

Dödligt våld i Sverige och internationellt

  • I Sverige sker knappt ett fall av dödligt våld per 100 000 invånare. Det är en låg siffra ur ett internationellt perspektiv.
  • Antalet mord per år i Sverige har minskat från 1990-talet och framåt. Åren 2011 till och med 2015 skedde i snitt 85 fall av dödligt våld per år.
  • Borträknat europeiska mikrostater och furstendömen så är Singapore och Japan bäst i klassen. Båda länderna har låga siffror på 0,3 drabbade per 100 000 invånare.
  • Honduras är i botten med drygt 84 drabbade av dödligt våld per 100 000 invånare.

Källa: United nations office of drugs and crime.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.