mer

Ny studie om beslutsprocessen i rättspsykiatriska undersökningar

2022-03-07

En ny vetenskaplig studie visar hur beslut fattas i rättspsykiatriska undersökningar. Cirka 40 experter har beskrivit vilken information de använder i sina bedömningar och hur de kommer fram till sina beslut.

En av författarna är Olof Svensson, kvalitetsledare vid rättspsykiatrin och doktorand vid Göteborgs universitet. Studien som Olof och andra medarbetare vid rättspsykiatrin står bakom, till exempel Olofs handledare Malin Hildebrand Karlén, handlar om processen som leder fram till beslut i rättspsykiatriska undersökningar.

Vad är det ni har gjort i den här studien, Olof?

Vi har intervjuat nästan 40 utredare som arbetar med rättspsykiatriska undersökningar. De har fått frågor om bland annat vad de använder för information i sina bedömningar och hur de använder den. Vi har också studerat vad de lutar sig mot när de ska fatta beslut under undersökningens gång och hur arbetet i undersökningsteamen ser ut, berättar Olof.

Intervjumaterialet har analyserats i syfte att hitta centrala och återkommande teman i utredarnas svar. Vi har sedan organiserat dessa teman till en beskrivning av den rättspsykiatriska undersökningen som en beslutsprocess och satt den i relation till tidigare forskning om just beslutsprocesser. Beskrivningen visar att den rättspsykiatriska undersökningen är en påtagligt komplex beslutsprocess. Här finns ett tydligt ramverk för hur de ska genomföras men även en stor flexibilitet för utredarna att anpassa processen efter vad de bedömer vara lämpligt i varje enskilt ärende.

Är det första gången man gör en sådan här studie?

Ja och nej. Det finns tidigare forskning om hur olika faktorer, till exempel klientens kön, kan påverka de rättspsykiatriska bedömningarna. Det finns också tidigare studier om beslutsprocesser i rättsliga och rättspsykiatriska frågor. Men vad vi vet är det här första gången fokus har legat på just processen som leder fram till resultatet snarare än på själva resultatet i svenska rättspsykiatriska undersökningar.

Malin Hildebrand Karlén, handledare i det forskningsprojekt som lett fram till artikeln, vad är det viktigaste ni har fått fram?

Det är egentligen att så många utredare har medverkat och delat med sig av sina erfarenheter av hur det rent praktiskt går till i den kliniska vardagen. Vi har haft ett oerhört rikt material att arbeta med, det är ovanligt i dessa sammanhang att man får möjlighet att intervjua så många personer. Tack vare det har vi en god plattform att utgå ifrån i resten av projektet, som delvis kommer att bygga på de här resultaten. Internationellt finns väldigt mycket forskning om beslutsfattande och beslutsprocesser och resultaten från projektet gör det därmed också lättare för oss på RP att relatera våra speciella omständigheter vid våra undersökningar till den här forskningen. säger Malin.