Större forskningsfokus på bred front

Sedan 1 juli 2020 har Rättsmedicinalverket ett uttryckligt uppdrag från regeringen att bedriva forskning. Det övergripande målet med forskningen är bland annat att ta fram resultat som utvecklar kvaliteten i verksamheten samtidigt som man säkerställer en fortsatt hög kompetens inom myndigheten.

Större fokus och tydligare struktur

Uppdraget – i kombination med en tydligare struktur och större fokus – har gjort att forskningsverksamheten blivit en naturlig del inom Rättsmedicinalverket – utan att tränga undan rutinverksamheten.

Robert Kronstrand är forskningsstrateg på RMV och adjungerad professor på Linköpings Universitet. Han menar att det blev stor skillnad efter uppdraget från regeringen.

– När man väl har fått ett uppdrag så är det all in. Vi har verkligen arbetat med att strukturera och lyfta forskningen som uppgift och även att sprida mer information om forskning och forskarna. Det finns också med i beslutsstrukturen på ett helt annat sätt nu. Vi bad dessutom om extra resurser för att kunna göra detta, vilket vi har fått, säger Robert Kronstrand.

Han menar att man alltid behöver göra saker i rätt ordning.

–  Vi började med att prioritera bland projektidéer och identifiera kunskapsluckor. Sedan har vi strukturerat upp inte minst hur vi ska besluta om forskning och tilldela resurser. Nu arbetar vi med rutiner för ekonomisk uppföljning och hur forskningsarbetet ska följas upp i exempelvis tertialrapporteringen.

Han menar också att det är naturligt för en myndighet som RMV att ha ett sådant uttalat forskningsuppdrag.

–  Vi ser oss som en expertmyndighet och då ligger det i sakens natur att vi vill öka vår kunskap. Det är i ärlighetens namn inte så många andra som är intresserade av våra frågor vilket gör att vi själva måste bedriva forskning inom våra områden. Vi har dessutom unika möjligheter att bedriva forskning på våra egna data, utvecklar Robert Kronstrand.

Uttalad forskningspolicy och vetenskapligt råd

Som ett led i forskningsuppdraget har en forskningspolicy tagits fram och ett vetenskapligt råd inom myndigheten inrättats. Forskningspolicyn pekar bland annat ut vikten av att det finns minst en universitetsprofessur inom varje verksamhetsområde.

– Det finns i skrivande stund två professurer inom rättsmedicin (Uppsala universitet och Karolinska institutet), en professur inom rättspsykiatri på Göteborgs universitet samt en professor inom forensiska vetenskaper på Linköpings universitet. Till det kommer det vi kan råda över själva: adjungerade professurer och adjungerade lektorer, berättar Robert Kronstrand.

Det vetenskapliga råd som tillsattes 2022 har utgjort ett stöd för arbetet med forskning inom myndigheten, ett arbete Robert Kronstrand beskriver som ett långdistanslopp där det krävs både uthållighet och tålamod. Det har varit svårt att hitta rätt nivå på de frågor som ska tas upp i rådet men nu satsar vi på utvärdering och där fokus i år är att hitta formerna för utvärdering och sätta en struktur hur vi vill mäta så att vi kan göra det med viss periodicitet

Viktigaste utvärderingen är nytta

Enligt Robert Kronstrand är den viktigaste utvärderingen för RMV i slutändan nytta: har vi forskat om rätt saker, gjort saker på rätt sätt och kan vi dra nytta av resultatet.

– Det är ju inte alltid så inom forskarvärlden att man kan applicera sina forskningsresultat, men det kan vi göra rätt ofta inom vår verksamhet även om det såklart finns gränser även här. Sedan är en förutsättning för att bedriva bra applikationsforskning att det finns en bra grundforskning. Därför behövs en mix av att vi både ägnar oss åt tillämpad forskning och att vi deltar i banbrytande forskning. Ur den aspekten blir våra samarbeten med universiteten otroligt viktiga.

Finns utmaningar

Det finns dock utmaningar kopplade till att forskningen får större fokus. En av dessa är tiden det tar i anspråk, och där myndighetens grunduppdrag inte får stå tillbaka. Robert Kronstrand menar att det är en utmaning man delar med andra aktörer som utöver forskning också har en reguljär verksamhet att förhålla sig till.

– Som myndighet med medarbetare som jobbar på schema, med jour och med rutinarbete som har hög prioritet så är det en utmaning att skapa utrymme för forskning med mindre än att öka antalet individer. Kan vi göra saker smartare och frigöra tid är det därför mycket värt. Det vi därför också har framför oss är att bedöma hur mycket forskning vi ska bedriva och hur många forskarutbildade medarbetare ute i verksamheten som är optimalt.

Även kopplat till forskningsfinansieringen finns utmaningar, men det kan skönjas en viss ljusning

– När det gäller finansiering så kan man säga att den förra forskningspropositionen har öppnat dörrar om att skapa en forskningsmiljö kring brottslighet. Där kan vi nu se att Vetenskapsrådet tilldelat mer resurser till det forensiska området och där vi just nu är involverade i tre olika projekt, ett på RMV och två via universiteten, berättar Robert Kronstrand.

Steg i rätt riktning

Rättsmedicinalverkets generaldirektör Lars Werkström har utifrån sin roll kunnat följa myndighetens resa sedan regeringens forskningsuppdrag kom på plats. Han säger sig ha noterat såväl de fördelar som följer av ett mer uttalat forskningsuppdrag som de utmaningar som finns att hantera. Han ser dock positivt på utvecklingen, och menar att det successivt tas steg i rätt riktning.

– Nu när vi är en forskande myndighet har vi för första gången fått möjlighet att lämna synpunkter på vad som ska ingå i den forskningspolitiska propositionen som just nu bereds inom regeringskansliet. Det ser jag som ett väldigt positivt steg. I den processen har vi bland annat framfört att man borde inrätta en centrumbildning för forskning kring brottsbekämpning, där inte bara RMV utan också andra myndigheter inom rättskedjan kan samarbeta. Vi har också föreslagit regeringen att det behövs mer långsiktig finansiering av forskning, där vi gärna skulle se en ökning av riktade forskningsanslag på det forensiska området, avslutar Lars Werkström.