Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Genetiker Kerstin Montelius från avdelningen för rättskemi och rättsgenetik vid Rättsmedicinalverket.
Genetiker Kerstin Montelius berättar för sina kollegor vid Rättsmedicinalverket och medarbetare på Polismyndigheten hur DNA-identifiering går till vid en katastrof eller särskild händelse som polisen beslutat ska vara en DVI-händelse.
mer

Utbildning i katastrofidentifiering med Rättsmedicinalverket och polisen

2023-04-06

Under året ges sex olika kurstillfällen i DVI – Disaster Victim Identification – för Rättsmedicinalverkets medarbetare och polisens kriminaltekniker. Det handlar alltså om katastrofidentifiering av döda och de första kurstillfällena genomfördes i Uppsala och i Göteborg. Det är polis och medarbetare på Rättsmedicinalverket som tillsammans genomför alla DVI-händelser i Sverige men också utomlands i de fall då svenska DVI-teams expertis efterfrågas.

Sverige var först med ett fast team för katastrofidentifiering

År 1966 bildades den första svenska DVI-kommissionen och den innehöll fyra personer, en ordförande, en rättsläkare, en rättsodontolog och en kriminaltekniker. Sverige var först i världen men en fast DVI-grupp. Idag är Sverige uppdelat i fyra DVI-områden och lika många team; Norr, Stockholm, Väst och Syd.

Den av Interpol fastslagna DVI-metoden innehåller fyra faser som varje ärende genomgår och som förhoppningsvis leder fram till en fastslagen identifiering av den avlidne. En händelse eller katastrof som polisen beslutar utlysa som en DVI-händelse kan omfatta några få döda till tiotusentals som var fallet vid jordbävningen i Indiska Oceanen år 2004, som ledde till den ökända tsunamikatastrofen i Sydostasien.

Tre identifieringsmetoder står på egna ben

Det finns tre primära identifieringsmetoder som var och en kan stå för sig själv. Fingeravtryck är en sådan och det är polisen som tar avtrycket och matchar mot avtryck tagna före olyckan av den som misstänks vara den avlidne. Rättstandläkare, eller rättsodontolog som den egentliga titeln lyder, är de experter som leder arbetet vid ytterligare en primär identifieringsmetod, det vill säga rättsodontologi. Om rättsodontologens undersökning visar vem den avlidne är så räcker det också hela vägen till fastslagen identitet. Den tredje primära identifieringsmetoden vid DVI-händelser är rättsgenetik där kroppar eller delar av kroppar kan identifieras med DNA-metod.

Sekundära identifieringsmetoder är till exempel tatueringar, kirurgiska inplantat och missbildningar. Men sådana matchningar står inte för sig själva, de fungerar som viktiga ledtrådar som så småningom kan leda till rätt identifiering.