Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Laila Ibrahim, omvårdnadspersonal på rättspsykiatrin i Göteborg.
Laila Ibrahim, omvårdnadspersonal på rättspsykiatrin i Göteborg.
mer

” Vi dömer inte människor – här ska de känna att de kan öppna sig”

Som omvårdnadspersonal i den utredande rättspsykiatrin arbetar man med brottsmisstänkta med tung psykisk ohälsa. För Laila Ibrahim är jobbet en möjlighet att få vara en stöttande medmänniska och samtidigt skydda samhället.

Stegen smäller mellan trånga väggar i korridoren. Ljudet är tillräckligt starkt och tydligt att höras i andra änden av telefonen.
– Jag ska bara hitta ett rum där jag kan prata ostört, säger Laila, och öppnar dörren till ett samtalsrum.

– Jag har redan varit med i ett samtal i ett sådant här rum idag men då fick jag sitta utanför. Det var en rättspsykiater som hade samtal med en av de intagna vi har här just nu. Av säkerhetsskäl jobbar man aldrig ensam.

Laila Ibrahim arbetar på den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg. Rättspsykiatrin på Rättsmedicinalverket är i första hand inte en vårdinrättning. Här utreds istället intagnas psykiska hälsa på uppdrag av en domstol. Den som är under rättspsykiatrisk utredning är misstänkt för brott med fängelse i straffskalan. Domstolen har funnit det nödvändigt att utreda om det handlar om en allvarlig psykisk störning. Är svaret ja ska domen i första hand vara rättspsykiatrisk vård och inte fängelse.
Laila är skötare och därmed en i styrkan av omvårdnadspersonal.

– Vistelseavdelningen är på ett sätt grunden till hela den rättspsykiatriska utredningen som görs på en häktad person. Vi skötare är på avdelningen 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Omvårdnadspersonalens observationer och dokumentation kan komma från när som helst av dygnets alla timmar, berättar Laila.

Den rättspsykiatriska utredningen görs på både häktade och personer som inte är häktade. Men de häktade flyttas från häktet till vistelseavdelningen på någon av rättsmedicinalverkets båda utredningsenheter i Stockholm eller i Göteborg.

Laila Ibrahim, omvårdnadspersonal på rättspsykiatrin i Göteborg.

Laila Ibrahim, trivs med att stötta intagna och vara en medmänniska som inte är dömande mot de som vistas avdelningen.

Laila berättar att många intagna mår psykiskt dåligt. De är frihetsberövade och under stor press.

– Vi märker till exempel om de har fått den sömn de behöver, ifall de kan sköta sin hygien, byta kläder och ta ansvar för allt vardagligt som ingår livet. Vi ser snart om de klarar att leva efter de rutiner vi har på avdelningen.

Rutiner är viktiga för att livet ska fungera både för intagna och personal. Regler, rutiner och fasta tider ger utrymme för en tillvaro som inte avviker oskäligt mycket från vanliga livet.

– Vi omvårdnadspersonal ser även hur de intagna fungerar socialt och hur de är tillsammans med både medintagna och personal. Vi spelar kort, vi ser på film, äter och gör sådant man gör tillsammans i vanliga livet. Omvårdnadspersonalen observerar deras uthållighet i samspel med andra, helt enkelt hur de fungerar i socialt.

Berätta mer om dina arbetsuppgifter?

– Det handlar framförallt om observation och dokumentation som ingår i den rättspsykiatriska utredningen. Men vi erbjuder även omvårdnad eftersom många här har ett stort omvårdnadsbehov. De behöver samtal med medmänniskor eftersom de kanske befinner sig i en krissituation. När de är här är det ofta nära inpå det brott de har begått. På avdelningen kan de reflektera över sitt liv, då händer det att de påverkas och mår dåligt psykiskt. Då är vi där, vi lyssnar och stöttar. Vi dömer inte människor utan här ska de känna att de kan öppna sig. Vi finns här oavsett vilka brott de har begått, den juridiska domen står domstolen för.

Hur fungerar en rättspsykiatrisk undersökning?

– Den består av delar som utförs av flera olika experter, en specialistläkare (rättspsykiater), en psykolog och en forensisk socialutredare. Omvårdnadsdelen gör vi skötare. På avdelningen slappnar de intagna av, de kan inte upprätthålla en fasad som man kanske klarar under ett samtal med läkare eller psykolog. Det vi observationer här på vistelseavdelningen visar helheten av en människa.

Kan en intagen lura utredningsteamet?

– Den som försöker fejka sitt beteende eller personlighet under en rättspsykiatrisk utredning klarar inte det särskilt länge, vill jag påstå. Många tror att man kommer ut snabbare om man får vård men snittvårdtiden för rättspsykiatrisk tvångsvård är mellan fem och sex år. Det är en lång tid att vara inlåst.

Förklara varför ditt arbete gör skillnad?

– Det skulle inte fungera i praktiken om ingen gör omvårdnadspersonalens arbete. Visst, läkare skulle kunna gå till häktet istället där de intagna är inlåsta på rummet 23 timmar om dygnet. Men i den miljön kan man inte skapa tillit eller bygga upp ett förtroende. Då tror inte jag att man kan utvärdera helheten av en individ. En människa kan svara ja och nej på frågor under ett samtal men utan att visa vem de egentligen är och hur de egentligen mår. Hos oss på avdelningen kan de vara avslappnade, de kan söka kontakt, vi ser hur de sover, äter och lever. Allt kan komma med i utredningen.

När bestämde du dig för att satsa mot det yrke du har?

– Innan min utbildning så jobbade jag som personlig assistent. Det gjorde jag i åtta år och kände att jag ville göra något annat i livet. Jag läste ett år på komvux och då kom det dit en yrkesvägledare som berättade om behandlingspedagogutbildningen i Vänersborg. Jag fastnade för det och jag har inte ångrat mig. Jag har trots allt varit här på Rättsmedicinalverket i åtta år.

Laila Ibrahim, omvårdnadspersonal på rättspsykiatrin i Göteborg.

”Det kan vara väldigt olika men det är högt till tak här och skön stämning mellan kollegor. Man kommer varandra nära.”

Finns det egenskaper eller kunskaper som är extra viktiga att ha och som underlättar för den yrkesperson som du är?

– Det är viktigt att du inte är dömande, inte har fördomar och att du är lyhörd för andra människor. Det är också viktigt att kunna arbeta i grupp för här är vi med i ett utredningsteam och dessutom i ett team av omvårdnadspersonal på vistelseavdelningen.

Många av de intagna är tungt belastade med psykisk ohälsa, vad innebär det för dig som arbetar med dem?

– Jag är väl medveten om att jag jobbar med en sådan målgrupp, det påverkar inte mig som person. Men jag känner igen den typ av problematik som många här har. Och ibland kan jag se likande problematik hos människor jag stöter på ute i samhället när jag inte arbetar. Ta som exempel i kassakön i mataffären. Där händer det att personer inte kommer överens och då ser jag kanske hur någon hanterar konflikter, att de inte är rustade eller har förmågan att göra det bra. Det är något som de i varierande grad kan ha gemensamt med många av de intagna hos oss.

Beskriv dina känslor för ditt yrke och ditt arbete.

– Jag tycker väldigt mycket om mitt jobb annars hade jag gjort något annat. Jag gillar Rättsmedicinalverket och att det är en expertmyndighet med många specialister. Vi arbetar för samhällets trygghet, vi motverkar att människor med psykisk ohälsa återfaller i brott och missbruk. Vår utredning bidrar till rätt påföljd och som jag ser det medför det även att vi skyddar människor ute i samhället.

Hur ser en dag på jobbet ut?

– Det kan vara väldigt olika men det är högt till tak här och skön stämning mellan kollegor. Man kommer varandra nära. Kommer jag till jobbet och har sovit dåligt eller om det är något annat som inte har fungerat så ser kollegorna det direkt. Det går knappt att ha hemligheter för varandra. Jag tror att det automatiskt blir ett tight gäng på en sådan här arbetsplats. Viss veckor är jag mer tillsammans med kollegor än med andra människor.

När är jobbet som bäst?

– När jag kommer till jobbet och det första jag hör är ett högt, härligt skratt. Och då jag känner att det är harmonisk och bra stämning, då är det bara skönt att komma hit.

Finns det någon myt om ditt yrke eller yrkeskår som du kan slå hål på?

– Går jag till exempel till sjukgymnasten så kanske jag får frågan om var jag jobbar. När jag berättar det så brukar nästa fråga bli om jag är rädd på jobbet och om jag ibland blir påhoppad av intagna. Då brukar jag förklara att jag är tryggare på jobbet än en sen kväll på stan. Tryggheten får jag eftersom jag jobbar med ett professionellt team. Här får man stöd direkt i en situation som känns hotfull eller urartar i fysisk konfrontation, även om det är sällan det går så långt.