Biometri vid brottsbekämpning

mer

Från och med 2025 kan bland annat DNA-baserade släktforskningsdatabaser nyttjas för att identifiera personer som misstänks för vissa grova brott så som mord och grova sexualbrott. För RMV innebär det att vi på uppdrag från polisen tar fram en så kallad utökad DNA-profil som, av polisen, kan laddas upp i en släktforskningsdatabas.

Biometri inom brottsbekämpning innebär att automatiserade metoder nyttjas för att identifiera en person baserat på dennes karaktärsdrag. Det kan till exempel vara metoder för att jämföra fingeravtryck, ansiktsbilder och DNA-profiler.

Då det handlar om stora mängder känsliga personuppgifter som kommer att behandlas, har lagstiftaren infört begränsningar. Nyttjandet av metoden har begränsats till förundersökningar gällande mord, grov våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn och den får endast användas när andra utredningsåtgärder har uttömts. Antalet ärenden begränsas också till ett fåtal per år.

Vem gör vad

Polisen har tagit fram en process för DNA-baserad släktforskning. En åklagare beslutar om när DNA-baserad släktforskning ska nyttjas i ett ärende. Den rättsgenetiska verksamheten inom RMV får sedan i uppdrag av Nationellt forensiskt centrum, NFC att ta fram och kvalitetssäkra en utökad DNA-profil utifrån ett spårprov och rådata.

I ett faderskapsärende analyseras ett 20-tal positioner i arvsmassan. För att kunna identifiera en misstänkt person genom mer avlägsna släktingar behöver fler positioner analyseras. En utökad DNA-profil kan därför bestå av uppemot en miljon positioner. När RMV expedierat den utökade DNA-profilen laddar NFC upp profilen till en släktforskningsdatabas. Resultatet hanteras därefter av en släktforskare inom Polismyndigheten.