Anahid Khaneie arbetar som psykolog vid den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg.
Anahid Khaneie arbetar som psykolog vid den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg.
mer

Anahid Khaneie — psykolog

Förstod den misstänkte handlingens innebörd? Fanns överhuvudtaget förmågan att anpassa handlingarna efter situationen? Psykologen Anahid Khaneie utreder gärningspersoners verklighetsuppfattning. Hon hjälper domstolarna att förstå drivkrafterna bakom de grövsta brotten.

Anahid Khaneie sitter i en bekväm snurrstol på sitt kontor. Rummet är inte stort men trevligt och städat. På några vägghyllor står facklitteratur om psykologi. Det är lugnt och tyst i korridoren utanför. Utan betänketid svarar hon på vilken som är den vanligaste frågan hon får om psykologyrket.

– Det är främst två frågor. Ska du analysera mig nu? Och kan du se om någon ljuger? Svaret är att det kan jag inte bara genom att titta på någon. Men det pågår mycket forskning om lögnens psykologi. Det finns inga objektiva beteenden som bara lögnare eller bara sanningssägare använder.

Som psykolog vid Rättsmedicinalverket är Anahid Khaneies uppdrag mer varierat än att bara avgöra om någon talar sanning eller inte.

– Den utredande rättspsykiatrin som vi har inom Rättsmedicinalverket har tre uppdrag. Att utföra paragraf-7 undersökningar, att utföra stora rättspsykiatriska undersökningar och att göra riskbedömningar av livstidsdömda, så kallade omvandlingsärenden. Som psykolog är jag med och utför två av dessa; stora rättspsykiatriska undersökningar och riskbedömningar av livstidsdömda. Mitt jobb är att tillföra psykologisk expertis i ett juridiskt sammanhang.

Den stora rättspsykiatriska undersökningen kan sägas vara kärnan av rättspsykiatrin vid Rättsmedicinalverket. I brottmål hjälper myndigheten domstolen att avgöra om en misstänkt gärningsperson kan dömas till fängelse eller om domen istället bör vara rättspsykiatrisk vård.

Psykolog Anahid Khaneie deltar i rättspsykiatriska undersökningar och gör riskbedömningar av livstidsdömda.

Anahid Khaneie deltar i rättspsykiatriska undersökningar och gör riskbedömningar av livstidsdömda.

Psykologen är en del i det utredande teamet

Avgörandet vilar på bedömningen om den misstänkte gärningspersonen lider av en allvarlig psykisk störning, eller inte.

– En rättspsykiatrisk undersökning genomförs som ett lagarbete där det ingår medarbetare från flera yrkeskategorier utöver den specialistläkare tillika rättspsykiater som är huvudansvarig för utredningen. En rättspsykiatrisk undersökning består av tre eller fyra utredningar; psykologutredning, forensisk socialutredning, medicinsk psykiatrisk utredning. För häktade klienter ingår även en omvårdnadsutredning som görs av omvårdnadspersonal.

Men då ska man ha klart för sig att det är ytterst svårt att simulera en psykisk störning

– Psykologutredningen, som är den jag gör, svarar på domstolens frågeställning om en allvarlig psykisk störning kan ha förelegat vid gärningen och vid tiden för undersökningen. Ibland har domstolen tilläggsfrågor. Kanske vill den veta om gärningspersonen har haft förmåga att inse gärningens innebörd och om det har funnits förmåga att anpassa gärningen efter det eller om det har förelegat ett självförvållat rus.

I psykologutredning ingår oftast en allmänintellektuell undersökning där de kognitiva förmågorna utvärderas i en begåvningsutredning. Det görs också en personlighetsbedömning där individens personlighetsmässiga fungerande beskrivs.

– Vi tittar på hur klientens mående har varit genom livet. Vi har även rätt att rekvirera handlingar och dokumentation som finns om den undersökte. Det handlar om allt som bedöms kan vara av vikt så som till exempel psykiatrijournaler.

Allvarlig psykisk störning ur juridisk mening

En allvarlig psykisk störning är inte en medicinsk diagnos. Det är en juridisk term som kan omfatta många psykiatriska diagnoser och tillstånd.

– Det är i dagsläget främst psykotiska tillstånd som vanföreställningar, hallucinationer och förvirring som kännetecknar en allvarlig psykisk störning i lagens mening. Även andra tillstånd som demens, allvarliga depressioner och svårartade personlighetsstörningar med gränspsykotiska inslag kan ingå i begreppet.

Anahid Khaneie deltar också i utredningar som ligger till grund för om en livstidsdömd ska få sitt straff tidsbegränsat.

– I riskutredningar ingår en sammanvägd bedömning om risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag. I sådana utredningar kan det vara en psykolog som är ansvarig för huvudutlåtandet.

Hur hamnade du på Rättsmedicinalverket?

– Av en slump.

Hon skrattar till vid tanken på att karriärvalet blev en konsekvens av tillfälligheter.
– Jag kom i kontakt med verksamheten under en praktikperiod på psykologprogrammet. Rättsmedicinalverket hade genomgående fått positiva omdömen från tidigare psykologkandidater som jag talade med. Och det visade sig att det är en öppen och välkomnande verksamhet så jag kom snabbt in i utredningsarbetet. Snart fick jag som kandidat sitta med på undersökningar och slutligen fick jag egna klienter och deltog i flera utredningar. Efter examen fick jag en PTP-tjänst, en ettårig praktiktjänstgöring som avslutas med att man kan ansöka om psykologlegitimation. Därefter blev jag kvar på myndigheten.

Psykolog Anahid Khaneie gör rättspsykiatriska utredningar och bedömer risken att livstidsdömda återfaller i allvarlig brottslighet om de så småningom blir frisläppta.

Anahid Khaneie gör psykologutredningar och bedömer risken att livstidsdömda återfaller i allvarlig brottslighet om de så småningom blir frisläppta.

Händer det att gärningspersonerna du träffar döljer sina tankar och intentioner?

– Våra klienter har själva inte valt att genomföra undersökningen så den kan upplevas som påträngande. En del kan självklart vara avogt inställda till att medverka. Sedan finns dem som tvärt om välkomnar undersökningen. I linje med det resonemanget kan vissa försöka dölja sina sjukdomssymtom medan andra försöker förstärka eller rent av fejka dem. Men då ska man ha klart för sig att det är ytterst svårt att simulera en psykisk störning. Utvärderingen som görs är djup och omfattande och de som vistas här är under dygnetruntbevakning. Det märks om något är spelat och oäkta.

Vilka är klienterna som utreds av Rättsmedicinalverket?

– Ungefär 550 rättspsykiatriska undersökningar genomförs varje år. Statistiken visar att vi i cirka hälften av fallen rekommenderar domstolen rättspsykiatrisk vård som påföljd. Sammantaget är det en väldigt liten del av befolkningen som det handlar om med tanke på att det anmäls cirka 1,5 miljoner brott varje år.

Finns det någon myt om ditt yrke som du kan slå hål på?

– Ja, jag kan till exempel inte läsa andras tankar, säger hon och ler, men blir allvarlig när hon fortsätter att berätta.

– Ibland finns en skev allmän bild av psykiskt störda personer. En del har en föreställning om att det är väldigt farligt att jobba här och självklart finns risker med personer som har begått brott. Men många av mina klienter önskar få större förståelse för sitt agerande och vill inte skada andra eller sig själva.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.