Ungdomar
Foto: JKF PHOTO
mer

Klargörande om medicinska åldersbedömningar i asylärenden

2018-12-07

Rättsmedicinalverket ger svar på några vanliga frågor om medicinska åldersbedömningar.

Medicinska åldersbedömningar – i gränslandet mellan vetenskap och juridik

Medicinska åldersbedömningar är ett område som berör många, unga och utsatta människor. Eftersom resultatet av en medicinsk åldersbedömning kan ha stor betydelse för den sökande är det naturligt att tycka att inget får bli fel. Då kan det verka logiskt att metoder där felmarginalerna inte kan beräknas med exakthet är rättsosäkra och inte bör användas. Givet regeringens uppdrag att både skilja barn från vuxna och vuxna från barn måste man även beakta att en hög säkerhet för det ena innebär en minskad säkerhet för det andra.

Läs mer

Vad innebär sannolikhetsskalan som ni använder i era utlåtanden?

Det rättsmedicinska utlåtandet om ålder beskriver sannolikheten för att en person är under eller över 18 år. Graden av säkerhet i utlåtandet, det vill säga hur pass sannolikt det är att den undersökta är under eller över 18 år, beskrivs i ord genom olika steg på en sannolikhetsskala. Beroende på graden av sannolikhet används olika begrepp, såsom ”talar möjligen för”, ”talar för”, ”talar starkt för” eller ”visar att”. Denna sannolikhetsskala kan betraktas som en så kallad ordinalskala, vilket innebär att de olika stegen kan rangordnas, men att det inte nödvändigtvis går att ange några exakta avstånd mellan dem.

För att mottagaren av utlåtandet (Migrationsverket, polis eller åklagare) ska kunna utläsa var på sannolikhetsskalan det aktuella utlåtandet hamnar, så finns de alternativa stegen listade på utlåtandets sista sida. För varje sannolikhetssteg finns också en kort förklarande text.

För att ge mottagaren av utlåtandet en uppfattning om den avsedda innebörden av stegen på sannolikhetsskalan har Rättsmedicinalverket i asylärendena valt att för ett av dessa steg, ”talar för”, även ange ett riktmärke med en ungefärlig procentsats (cirka 10 %) för att beskriva andelen barn med kronologisk ålder nära 18 år som kan komma att felbedömas när detta skalsteg används. Denna ungefärliga procentsats ska inte tolkas som sannolikheten för att en person med okänd ålder (15-25 år) felaktigt blir bedömd som vuxen, utan speglar sannolikheten för att ett barn med kronologisk ålder nära 18, det vill säga något till några år under 18 år, felaktigt kan bli bedömd som vuxen.

Läs mer i metoder för medicinska åldersbedömningar

Ser sannolikhetsskalan likadan ut i brottmål?

När det gäller brottmål varierar det vilken ålder polisen eller åklagaren vill undersöka. Åldrarna 15, 18 och 21 år kan vara relevanta i brottmål och därför används också andra undersökningsmetoder än i asylärenden som t.ex. hand-/handledsröntgen och röntgen av nyckelben. Förut användes en liknande sannolikhetsskala som den i asylärenden, men nu har vi istället infört en som mer liknar den som används i övriga rättsmedicinska brottmålsärenden. Det innebär att texten som beskriver respektive skalsteg i sannolikhetsskalan är betydligt mer kortfattad i brottmål än vad den är i asylärenden. På så vis blir det mer enhetligt oavsett vilken ålder ärendet gäller.

Sannolikhetsskalan i brottmål

Har ni avfärdat den svenska studien som visar att en tredjedel av de pojkar som åldersbedömts kan ha felklassats som vuxna?

RMV följer den vetenskapliga utvecklingen inom området och självklart även de vetenskapliga artiklar som publiceras inom ämnet. Efter analys av artikeln har RMV bedömt att studien egentligen inte tillför någon ny kunskap om hur knä och visdomstand förhåller sig till kronologisk ålder, vilket är den centrala frågan.

RMV har på sin hemsida konstaterat att artikeln ”Error rates for unvalidated medical age assessment procedures” är intressant ur akademisk synpunkt då man utifrån olika antaganden försöker modellera metodens säkerhet. Det är dock inte lämpligt att utifrån sådana antaganden dra skarpa slutsatser om hur många som felbedömts med RMV:s metod. Uppskattningen av metodens fel enligt studien bygger på flera antaganden såsom modellens framräknade åldersfördelning på de som genomgått undersökning och modellens beräkning av förhållandet mellan knäledens och visdomständernas mognadsstadier och kronologisk ålder.

Det genomgående problemet med, och även anledningen till, behovet av medicinska åldersbedömningar är att åldern på de som genomgår undersökningarna är okänd. Felmarginalen för metoden beror på den faktiska åldern hos de som undersöks tillsammans med sambandet mellan kronologisk ålder och tand/knämognad, vilket artikeln inte bidrar med någon ny kunskap om.

Ny studie problematiserar frågan om medicinska åldersbedömningar men tillför ingen ny kunskap

Har Rättsmedicinalverket felaktigt påstått att knät växer färdigt hos de flesta mellan 22-28 års ålder

Uppgiften inom vilket åldersspann som den nedre tillväxtzonen i lårbenet mognar färdigt presenterades av RMV vid en pressträff i september 2016, som ett led i att förmedla det rådande kunskapsläget om magnetkameraundersökning av knäleden. Under tiden fram till verksamhetsstart i slutet av mars 2017 pågick ett omfattande utvecklingsarbete kring metod, processer och dokumentation. Den specifika uppgiften om åldersspann som fanns med vid RMV:s pressträff 2016 har inte använts av RMV sedan dess och inte heller i några utlåtanden som utfärdats. Migrationsverket har förklarat att texten funnits med i deras styrdokument, men att de nu tagit bort texten. Migrationsverket uppger att texten inte haft någon betydelse för handläggningen av de enskilda ärendena.

Varför ändrar ni inte era kritiserade metoder?

Oavsett vilka metoder som använts har medicinska åldersbedömningar alltid diskuterats och kritiserats. Förekomsten av kritiska synpunkter är därför i sig inte ett skäl till att ändra metod.

Det är viktigt att påminna om att det inte finns någon metod som medger att en exakt ålder kan fastställas. Det finns alltså ingen metod utan felmarginaler och därmed inget annat tillgängligt metodval som kommer undgå kritik. Dessutom har kritiken mot Rättsmedicinalverkets sätt att hantera regeringsuppdraget skiftat fokus över tid, vilket också tyder på att det till viss del handlar om kritik mot medicinsk åldersbedömning som företeelse.

Däremot följer RMV noga den vetenskapliga utvecklingen på området. Om kunskapsläget skulle förändras eller om uppdraget på annat vis skulle få förändrade förutsättningar kommer RMV att ompröva de metoder som används, inklusive vilka kroppsdelar som undersöks. Det har tillkommit ny kunskap sedan verksamhetens start 2017 som föranlett metodförändringar när det gäller sökande av kvinnligt kön. Vidare konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport från maj 2018 att vid oklar ålder kan en undersökning med magnetkamera utgöra ett av flera underlag för en bedömning. Framförallt finns det förutsättningar att använda magnetkamera som ett stöd för medicinsk åldersbedömning när det gäller pojkar/män. Givet nuvarande kunskapsläge ser inte Rättsmedicinalverket någon anledning att ytterligare förändra eller justera de metoder som vi använder.

Förändrad bedömning för flickor

Ny studie problematiserar frågan om medicinska åldersbedömningar men tillför ingen ny kunskap

Varför har ni valt en metod som inget annat land använder?

Det finns ingen internationell standard för hur medicinska åldersbedömningar ska genomföras i asylärenden. Att jämföra metoder mellan länder låter sig inte göras så lätt, bland annat ser uppdragen och dess förutsättningar olika ut.

Rättsmedicinalverket valde och utformade metoder utifrån tillgänglig vetenskap och förutsättningarna i regeringsuppdraget. Tidigare system för åldersbedömning hade havererat, det fanns en uttalad oro för rättssäkerheten i besluten om ålder (t.ex. att subjektiva bedömningar av de sökandes utseende skulle vägas in) och en problematik kring vuxna asylsökande på boenden avsedda för barn. Utifrån regeringens uppdrag valdes därför metoder som bedömts ha så bra förutsättningar som möjligt att bedöma barn som barn, dvs. under 18 år, samtidigt som så få vuxna som möjligt felaktigt ska bedömas som barn. Istället för att, som i vissa andra länder, ange en persons lägsta möjliga ålder valde RMV därför att utforma sitt utlåtande enligt en sannolikhetsskala som anger om undersökningarna ger mer stöd för att en person är över eller under 18 år.

Det finns även en generell uppfattning om att metod är liktydigt med vilken kroppsdel som undersöks. Metoden innefattar dock betydligt mer än så, bland annat hur resultaten av de genomförda undersökningarna används och hur utlåtandena utformas. När det gäller betydelsen av hur utlåtandena formuleras kan som exempel nämnas när Rättsmedicinalverket ändrade metoden avseende sökande av kvinnligt kön utan att förändra vilka kroppsdelar som undersöks. Förändringen handlade istället om hur analyssvaren värderades i bedömningsmatrisen.

Förtydligande om medicinsk åldersbedömning

Har ni gjort några ändringar av era metoder sen verksamheten började?

Utöver förändringen avseende sökande av kvinnligt kön som gjordes i mars 2018 har Rättsmedicinalverket inte gjort några metodförändringar eller ändringar i formuleringen av de rättsmedicinska utlåtandena om ålder. Det har i media förekommit olika uppgifter om åldersspann och uppskattningar om risk för felbedömningar som antas reflektera en förändring i Rättsmedicinalverkets arbetssätt. Uppgifterna är tagna från andra sammanhang och representerar inte några förändringar i de bedömningar som Rättsmedicinalverket gör.

Hur säkerställer Rättsmedicinalverket att Migrationsverket förstår metoden och era felmarginaler?

Rättsmedicinalverket är en expertmyndighet som verkar inom ramen för rättskedjan och förser andra myndigheter med expertutlåtanden. Rättsmedicinalverket och Migrationsverket har en ständigt pågående dialog om de medicinska åldersbedömningarna. Det är genom detta utbyte som vi säkerställer förståelse för metodfrågorna.

Hur rättssäkra är era utlåtanden när t.o.m. Migrationsdomstolen gått emot dem?

Både Migrationsverket och Migrationsdomstolen gör prövningar i enskilda fall och i ett sådant enskilt fall har Migrationsdomstolen gjort en värdering av det rättsmedicinska utlåtandet om ålder som innebar att annan bevisning ansågs väga tyngre. Det är så det fungerar i det svenska systemet. Rättsmedicinalverket har inga andra uppgifter om den sökande, det är Migrationsverket eller i förekommande fall, Migrationsdomstolen som väger samman all information i ärendet och fattar beslut om ålder. Rättsmedicinalverket förmedlar det mest sannolika enbart utifrån ett medicinskt perspektiv med de metoder som valts. Prövningen i övrigt står alltså andra myndigheter för.

Rättssäkerhet är en självklar utgångspunkt för Rättsmedicinalverket. En viktig del av metodutformningen är därför att bedömningarna utgår från en standardiserad matris som säkerställer att visdomständernas och knäledernas stadier hanteras på samma sätt av alla rättsläkare när utlåtandet om medicinsk ålder tas fram. Utlåtandet om ålder är en sannolikhetsbedömning om det är mer sannolikt att den sökande är över eller under 18 år utifrån mognad i två av kroppens tillväxtzoner. Utifrån de valda kroppsdelarnas mognadsgrad formuleras ett utlåtande som anger hur pass sannolikt det är att den sökande är över eller under 18 år. I vissa fall (när det gäller flickor) tillåter undersökningsfynden ingen bedömning gällande 18-årsgränsen, då det är väsentligen lika stor sannolikhet att den undersökta är under som över 18 år. I övriga fall formuleras ett utlåtande som förmedlar hur pass stor sannolikhet det är att en person med de aktuella undersökningsfynden är under eller över 18 år.

Det finns flera aspekter av rättssäkerhet när det gäller graden av säkerhet i dessa utlåtande. För den som ärendet berör är det naturligtvis viktigast att utlåtandet kan styrka den faktiska minderårigheten. Men det är också viktigt för de barn som vistas på särskilda boenden för barn eller för dem som ska dela på resurser avsedda för barn, att sökande som är faktiskt är vuxna inte får utlåtande som talar för att de är barn.

Vad innebär det för metoden att tillväxtzonen i knäet verkar mogna tidigare än vad man tidigare trott?

Eftersom tillväxtzonens relativt sena mognad inledningsvis lyftes fram som något positivt av både Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket är det inte konstigt att det förändrade kunskapsläget avseende detta har fått stort utrymme i diskussionen. Men, eftersom det hela tiden är tillväxtzonens mognadsgrad i förhållande till 18-årsgränsen som har varit i fokus i våra utlåtande och att det fortfarande är ovanligt att personer under 18 år har en sluten tillväxtzon, så har den tidigare mognaden inte haft någon betydelse för Rättsmedicinalverkets sätt att använda undersökningsresultaten. Det nya kunskapsläget om när tillväxtzonen i knäet mognar färdigt förklarar även resultatet av de medicinska åldersbedömningarna som Rättsmedicinalverket genomfört. Sammanställningar har visat att det är mera vanligt förekommande att de undersökta har slutna tillväxtzoner i knäet och visdomständer som ännu inte nått slutstadium än det omvända.

Stämmer det att en femtedel av de pojkar som undersökts kan ha blivit felbedömda?

Påståendet att så mycket som en femtedel av de som genomgår en medicinsk åldersbedömning skulle få en bedömning som går emot deras faktiska ålder förefaller bygga på vissa antaganden om i första hand ålderssammansättningen av de undersökta, vilken inte är känd för vare sig Migrationsverket eller Rättsmedicinalverket. Hur den faktiska ålderssammansättningen i den gruppen ser ut är alltså okänd. Det handlar om sökande som av Migrationsverket inte ansetts kunna göra sin minderårighet sannolik och som därför erbjudits möjligheten att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Om man antar att merparten av de som genomgått medicinsk åldersbedömning är nära 18-årsgränsen ökar andelen som har sluten tillväxtzon i knäleden och/eller en visdomstand som nått slutstadium.

I ett enskilt brottmål har en av Rättsmedicinalverkets experter bedömt sannolikheten för att den undersökta trots utlåtandet ”talar för att den undersökta var 18 år eller äldre”, ännu inte hade fyllt 18 år som cirka en på fem. Den bedömningen är gjord utifrån undersökningsfynden i det enskilda ärendet som skiljer sig från de i asylprocessen. Undersökningsfynden kan därför inte översättas rakt av till ärenden i asylprocessen.

Varför tillämpar ni inte benefit of the doubt om tand och knä visar olika resultat?

Begreppet ”benefit of the doubt” eller ”principen om tvivelmålets fördel” är inom asylprocessen en fråga om bevisvärdering. Det är alltså vid beslutet om ålder som beslutsfattare (dvs. Migrationsverket) ska tillämpa denna princip – om tvivel kring den asylsökandes ålder kvarstår efter att bevisunderlaget värderats.

Rättsmedicinalverket bidrar enbart med ytterligare bevismedel i denna prövning, genom att möjliggöra medicinsk åldersbedömning för de asylsökande som inte gjort sin underårighet sannolik. Även om Rättsmedicinalverket inte ska tillämpa principen om tvivelmålets fördel, så har Rättsmedicinalverket valt att säkerställa att det biologiska mognadsstadiet som bedömningen vilar på verkligen uppnåtts genom att varje undersökning analyseras av två radiologer respektive två tandläkare oberoende av varandra. Det krävs att båda radiologerna eller tandläkarna ska bedöma att knäleden är mogen eller tanden uppnått slutstadium för att detta ska bli slutsatsen. Skulle den ena radiologen bedöma knäleden som omogen, då blir det resultatet i undersökningen. För Rättsmedicinalverket är det viktigt att hantera de osäkerheter som finns och denna försiktighetsåtgärd är ett led i detta. I detta sammanhang bör det också understrykas att Rättsmedicinalverket i sina utlåtanden ibland svarar ut att resultatet inte tillåter någon bedömning avseende den undersöktes ålder.

Hur kommer det sig att Rättsmedicinalverkets utlåtanden väger så tungt vid Migrationsverkets beslut?

En vanligt förekommande uppfattning är att Migrationsverket enbart förlitar sig på Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömning och utifrån den skriver upp asylsökande i ålder. Här finns anledning att förtydliga att det är de som enligt Migrationsverket inte har gjort sin underårighet sannolik som får erbjudande om att göra en medicinsk åldersbedömning. Det gäller alltså inte alla ensamkommande ungdomar utan enbart de fall där Migrationsverket anser att den bevisning som lagts fram inte är tillräcklig. Detta har inneburit att inledningsvis cirka var femte och sedan cirka var sjätte person av de som genomgått en medicinsk åldersbedömning har kunnat lämna in bevisning till stöd för att hävda sin underårighet. Rättsmedicinalverkets utlåtande om ålder ligger alltså inte till grund för att endast skriva upp den asylsökandes ålder. Om inte möjligheten till medicinsk åldersbedömning hade funnits så hade alla som i dag får erbjudandet sannolikt skrivits upp i ålder, enligt Migrationsverket.

 

 

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.