Förtydligande om medicinska åldersbedömningar
2017-11-15I en artikel i SvD den 13 november framförs att RMV:s metod innehåller flera möjliga felkällor och tveksamheter. Vi vill med anledning av det göra en del förtydliganden.
Upprinnelsen till uppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar som regeringen gav till RMV i maj 2016 var att det var svårt att få dessa genomförda bl.a. på grund av den kritik som fanns mot metoderna. Uppdraget innebar att RMV utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet med stor skyndsamhet skulle påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar i asylärenden.
Uppdraget från regeringen är tydligt, vi ska ge svar på om det är mer sannolikt att en sökande är över 18 år än under. Barn har särskilda rättigheter och ska värnas. Vuxna asylsökande ska inte heller bo med ensamkommande barn och resurser avsatta för barn ska inte gå till vuxna asylsökande.
Ingen metod kan exakt ange ålder
Det finns ingen metod som exakt kan ange en persons ålder. Socialstyrelsen presenterade i april 2016 en systematisk översikt om medicinska åldersbedömningar som syftade till att se i vilken utsträckning ny forskning kunde bidra till att minska osäkerhetsmarginalerna i undersökningsmetoderna. Av den framgår att det finns vetenskapligt stöd i form av tre publicerade artiklar för att använda undersökningar av knäled med magnetkamera. Socialstyrelsen angav att sådana undersökningar uppvisade en tydligt minskad risk att missta ett barn för att vara vuxen jämfört med röntgen av tänder och hand eller handled. Med Socialstyrelsens rapport som utgångspunkt har vi valt en metod som bäst svarar mot regeringens uppdrag, nämligen undersökning av visdomstand och knäled som normalt mognar något eller några år efter 18-årsåldern. För att hantera kritiken mot tandröntgen, har vi valt att använda oss av två tandläkare som gör bedömningar oberoende av varandra och enbart tittar på om slutstadiet av visdomstanden uppnåtts. Valet av metoder gjordes efter samråd med Socialstyrelsen. Metoderna innebär att risken för att felaktigt bedöma ett barn som vuxen är väsentligt mindre än att en vuxen bedöms vara barn.
Vi gjorde en internationell utblick och besökte flera länder bl.a. Tyskland. Valet av medicinska metoder skiljer sig åt mellan länderna. Det är därför svårt att göra internationella jämförelser avseende metodval.
Rättsmedicinalverket ger i sina utlåtanden om medicinsk ålder inte svar med större säkerhet än vad metoderna tillåter.
I en artikel i SvD den 13 november framförs att RMV:s metod innehåller flera möjliga felkällor och tveksamheter. Vi vill med anledning av det göra en del förtydliganden.
I en majoritet av de ärenden där RMV funnit att undersökningarna talar för att personen är 18 år eller äldre har både knäleden och visdomstanden uppnått slutstadiet. I 46 procent av ärendena baseras däremot bedömningen enbart på att en av de undersökta kroppsdelarna uppnått det stadiet. En fullmogen knäled eller visdomstand innebär låg risk för att den undersökta är under 18 år, däremot finns det omogna stadiet hos många som fyllt 18 år. Det är därmed tillräckligt att en av undersökningarna uppnått slutstadiet för att vi ska svara att undersökningarna talar för att en person är 18 år eller äldre.
Hur utvecklingen av de två kroppsdelarna samvarierar har inte studerats. Att slå ihop felmarginalerna för de båda metoderna är därför vanskligt.
RMV beaktar omständigheter som talar till barnets fördel
RMV beaktar omständigheter som talar till barnets fördel. Det görs för det första genom att välja metoder där mognad uppnås något eller några år efter 18-årsåldern. För det andra beaktas det genom att i analysen av bilderna välja den analys som är till barnets fördel, eftersom det räcker att en av bedömarna anser att tanden respektive knäleden inte är mogen för att resultatet ska bli att tanden respektive knäleden inte har uppnått slutstadiet. Samstämmigheten mellan bedömarna är mycket hög, drygt 90 procent.
De tandläkare och radiologer som analyserar bilderna har utbildats för uppdraget och RMV har uppföljande möten med dem för att diskutera metodologiska och kvalitativa frågor.
Det påstås i artikeln att rättsläkare saknar kompetens att avgöra om valda metoder och bedömningar är korrekta. I andra länder utförs medicinska åldersbedömningar också av rättsläkare, varför detta inte är något unikt för Sverige. Att som läkare använda sig av andra läkares underlag för sina bedömningar är en självklar del av arbetet och inte heller unikt för medicinska åldersbedömningar. De huvudsakliga rättsläkarinsatserna har gjorts vid framtagandet av metoder och utformning av utlåtandena.
Endast ett tiotal av myndighetens rättsläkare arbetar med att göra medicinska åldersbedömningar. Dessa har genomgått en intern utbildning och har den kompetens som krävs för att utföra uppdraget. De läkare som har skrivit under artikeln har inte tillfrågats om att göra bedömningarna.
I uppdraget ligger också ett ansvar att ständigt följa den vetenskapliga utvecklingen och vid behov ompröva och ändra såväl metoder som utlåtanden.
I somras kom en ny studie om magnetkameraundersökning av knäled (1). RMV tog del av den vetenskapliga artikeln, men ansåg att det inte på grundval av den fanns anledning att ändra bedömningarna. Fredrik Tamsen har, som framgår i en artikel i Läkartidningen den 26 oktober, genom en av författarna fått del av bakgrundsmaterial om magnetkameraundersökning av flickors knäled från studien. Enligt det materialet förefaller flickors knäled mogna tidigare än vad andra studier visat. Vi kommer nu att begära in data från samtliga studier och gå igenom forskningsresultaten för att se med vilken säkerhet som utlåtandena kan svaras ut avseende knäleden på flickor.
Rättsmedicinalverket anser att det i övrigt inte finns anledning att nu ändra metoderna. Vi ser fram emot att ta del av de resultat som Socialstyrelsens regeringsuppdrag att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökningar kommer att ge.
Monica Rodrigo, Generaldirektör
Ann Lemne, Utvecklingschef, projektledare
Elias Palm, Avdelningschef, överläkare i rättsmedicin
Petra Almqvist, Enhetschef, överläkare i rättsmedicin, medicine doktor
Carl Johan Wingren, Specialistläkare i rättsmedicin, docent
(1) Ottow C, Schulz R, Pfeiffer H, et al. Forensic age estimation by magnetic resonance imaging of the knee: the definite relevance in bony fusion of the distal femoral- and the proximal tibial epiphyses using closest-to-bone T1 TSE sequence. Eur Radiol (2017) 27:5041-5048.