Hoppa till innehåll Hoppa till sidfoten
Porträtt på Henrik Gréen på Rättsmedicinalverket, professor i forensiska vetenskaper, inriktning rättsgenetik och rättstoxikologi vid Linköpings Universitet.
Henrik Gréen på Rättsmedicinalverket, professor i forensiska vetenskaper, inriktning rättsgenetik och rättstoxikologi vid Linköpings Universitet.
mer

Ytterligare en medarbetare på Rättsmedicinalverket blir professor

2020-10-09

Henrik Gréen, arbetar på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping. Henrik har blivit professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet. Det betyder att det på Rättsmedicinalverket nu finns sex professorer inom olika forskningsfält.

Grattis Henrik!

Tackar!

Vad är din nya akademiska titel?

Professor i forensiska vetenskaper, inriktning rättsgenetik och rättstoxikologi vid Linköpings Universitet (LIU). Jag tror att man kommer att säga att jag är professor i forensiska vetenskaper eller bara professor.

Vad är det som du är expert på?

Jag kan vetenskap och hur man forskar och bedriver forskningsprojekt. Jag är kunnig i att designa experiment och dra slutsatser från data och insamlade fakta. Det är nog också därför som inriktningen på professuren innehåller både rättsgenetik och rättstoxikologi. Just nu så jobbar jag med forskningsprojekt i huvudsak inom nya nätdroger (psykoaktiva substanser och deras prevalens, metabolism och verkningsmekanismer), opioiders toxikologi, kroniska alkoholister och genetik vid plötslig hjärtdöd med mera.

Hur blir man professor?

Bra fråga – det tar ett tag. Först så måste man skaffa sig en forskarutbildning och disputera. Nästa steg är att visa att man kan bedriva forskning självständigt och att man kan leda egna forskningsprojekt. Ofta i detta läge så meriterar man sig vetenskapligt till docent och får då vid de flesta universitet vara huvudhandledare för doktorandprojekt. För att sedan bli professor så måste man meritera sig ännu mer vetenskapligt genom att visa att man bland annat fortsatt kan leda forskningsprojekt, undervisa och handleda doktorander med mera.

Hur började din karriär?

Min forskarkarriär började när jag gick i gymnasiet. Jag praoade på länssjukhuset Ryhov i Jönköping och fick bland annat jobba på forskningsavdelningen. Efter det fick jag sommarjobb med uppgift att analysera olika prostaglandiner i urin i deras studier. Analysen innehöll fast-fas extraktioner, preparativ kromatografi och kvantifiering med gas-kromatografi/massprektrometri. Under universitetstiden fick jag möjlighet att åka till University of Wisconsin och jobba med analys lysofosfatidylkoliner i muslevrar i samband med levertransplantation. Efter min civilingenjörsexamen så blev det en forskarutbildning på det.

Vad gör du på Rättsmedicinalverket där du är anställd?

Idag jobbar jag dels som forskningsstrateg och stöttar verksamheten i vårt forskningsuppdrag. Dels jobbar jag som valideringsansvarig, metodansvarig, och handläggare av plötslig hjärtdödsärenden. Sedan är jag ordförande i forskningssatsningen Strategiområdet i Forensiska vetenskaper och så jobbar jag med uppdrag från Folkhälsomyndigheten om nya psykoaktiva substanser.

Finns det något inom ditt fält som du skulle vilja forska mer om?

Det som jag finner intressant inom områdena rättsgenetik och rättstoxikologi är bland annat just det att det finns så mycket att forska kring. Våra nya psykoaktiva substanser (nätdroger) verkar vara en outtröttlig källa till att det kommer ut nya substanser på marknaden. Vi behöver hela tiden forska kring dessa substanser och studera deras verkningsmekanismer, nedbrytningsvägar, toxiciteter med mera. På genetiksidan så har vi sekvenserat hela det humana genomet, men vi kan göra så mycket mer då det gäller att tolka och utnyttja genetisk variation. Allt från att lösa fler dödsfall till att identifiera en tidigare oidentifierad person och dubbelmördare som en av våra genetiker, Andreas Tillmar, har jobbat med på senare tid.

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.