mer

Lyckad forskningsvecka i Linköping

2018-11-26

Forskningsveckan i Linköping är årligt återkommande. Den är en viktig del av Rättsmedicinalverkets forskningsarbete för att sprida kunskap om nya forskningsresultat och studier.

I år pågick forskningsveckan i fem dagar med start 19 november och avslut fredagen den 23 november.

Varje dag under veckan håller våra forskare muntliga presentationer som alla medarbetare vid myndigheten är välkomna att lyssna på.

Anna Johansson, medicinsk biolog höll sin framställan på onsdagen om nätdroger som läkemedlet fentanyl och varianter av fentanyl, så kallade fentanylanaloger.

– Jag och några kollegor har gjort en studie av blodkoncentrationer av fentanyl i tre olika grupper, dels patienter som intensivvårdas. Men vi har också undersökt koncentrationen i blodet hos avlidna där dödsorsaken är akut förgiftning av fentanyl. Slutligen har vi även en grupp med i studien där dödsorsaken är en annan, men där vi ändå har hittat fentanyl i kroppen, säger Anna Johansson.

– Tanken med studien är att vi ska lära oss vilka koncentrationer man ser av framförallt fentanyl hos patienter som intensivvårdas. Vi hoppas också ha nytta av data från studien för att underlätta tolkningen av våra rättsmedicinska ärenden som gäller avlidna, fortsätter Anna Johansson.

Forskningsveckan har även en tradition med gästföreläsare från andra delar av rättskedjan. I år var det Erik Grevholm från Brottsförebyggande rådet som berättade om sin myndighets forsknings- och statistikuppdrag. Brås forskning används bland annat som stöd vid ny lagstiftning och ligger dessutom ofta till grund för nya brottsförebyggande satsningar.

Toxikologen Anna Jönsson står bakom en studie om ett receptfritt läkemedel som har upptäckts i stora doser i flera fall.

– Vi har undersökt dödsfall orsakade av Loperamide-förgiftning under åren 2011 till 2017. Loperamide är ett läkemedel mot diarré, det heter Dimor eller Imodium på Apoteket, säger Anna Jönsson.

Vad visar resultatet av studien?

– Det finns ett antal dödsfall varje år sedan studien började. Några få i början, upp till ett tiotal de senaste åren, på grund av överdosering.

Shimpei Watanabe är gästforskare från Japan som arbetar i Linköping. Han berättade om sin studie med syftet att förenkla laboratoriearbetet med att analysera nätdroger. Studien blev lyckad och visar att det går att använda en svamp för att hjälpa till att spåra drogerna. Svampen och människokroppen producerar nämligen till stor del samma spårbara kemiska ämnen när de bryter ner en viss typ av droger.

Kemisten Gerd Jakobsson berättade om en studie där hon och kollegor utvärderat de metoder som Rättsmedicinalverket använder för att spåra vissa läkemedel i hår.

– Det stämmer, vår studie handlar om håranalys och vilka koncentrationer vi har hittat av vissa lugnande läkemedel och sömnmedel i hår från avlidna och levande individer. Håranalys kan vara användbart för att detektera droger och läkemedel längre tillbaka i tiden. Man kan se flera månader tillbaka vilket inte går med blod- och urinprover, säger Gerd Jakobsson.

Forskningsveckan i Linköping är en tradition på Rättsmedicinalverket. Veckan ger alla medarbetare en fin möjlighet att ta del av nya kunskaper och metoder.

I slutet av veckan fick avdelningschef Ewa Grodzinsky frågan om vad forskningen har betytt för avdelningen för rättsgenetik och rättskemi.

– Jag skulle säga att det är absolut nödvändigt att vi bedriver forskning för egen del. Det är till stor del genom vår egen forskning som vi kan tolka de resultat vi får och som vi sedan svarar med i våra utlåtanden. Forskning gör att vi hela tiden kan hålla jämna steg med utvecklingen och på så vis kunna möta omvärldens behov, säger hon.